Utan namn

Ibland när jag varit borta några dagar och tåget rullar in mot perrongen är det som att jag glömt bort vem jag var när jag åkte.

Som ett oskrivet blad går jag ut och blåsten som slår emot mig viskar on nya tider, nya försök och känslor ännu inte kända.

Linköping

Befinner mig i Linköping och njuter av den extra timmen som har kommit till mig idag. Härligt att ligga i en mysig bäddsoffa och vänta på att värdparet ska vakna till så man får frukost.

Drömde att jag mötte en björn i det villekvarter där jag växte upp. Björnen hotade mig men jag skrämde bort den. Men då åt den upp grannens två-åring!

Nä nu verkar det bli frukost!

Varför sa jag inget?!

Jag hör personer säga saker jag inte trodde skulle uttalas här.
Jag hör personer skratta åt skämt jag anser är kränkande.
Jag hör hur alla andra skrattar med, ger jakande svar.

Jag känner hur varje fiber i min kropp bränner.
Bränner för dem som förtalas.

Jag känner hur jag vänder mig om.
Redo att ställa till den där scenen.
Att förstöra stämningen.
Att vara obekväm.

Jag känner hur jag sakta sviktar i min övertygelse.
Nertyngd av majoritetens lättja.

Jag biter ihop och häller upp mitt te.
Går där ifrån och äcklas av mig själv.

Tvivelaktiga vänner

Moderaternas nya partisekreterare Sofia Arkelsten är i blåsväder efter att ha åkt på bjudresa med Shell. Eller studieresa som hon själv kallar det. Detta gjorde hon i egenskap av Moderaternas miljöpolitiska talesman.

Det är ganska uppseendeväckande med dessa resor och jag tror inte att Arkelsten är den enda i riksdagen som låtit sig smickras med fina hotellrum och middagar med tvivelaktiga "vänner". Men kom igen; Shell av alla smutsiga bolag. Om hon vore smart skulle hon gå ut med att anledningen till att hon åkte var hon ville påverka en av världens största miljöbovar att gå åt rätt håll. Även om den förklaring ekar ihåligt då en talesman för ett riksdagsparti i Sverige troligtvis inte kan påverka den jätten speciellt mycket...

Till saken hör att tre andra moderata riksdagsmän för ett par år sedan stod åtalade för mutbrott i samma typ av ärende. Åtalet lades ner men det signalerar ett trovärdighetsproblem som jag tror är större än vad allmänheten har vetskap om. Och det finns i alla partier. Lagen om mutbrott är luddig och varje ärende prövas var för sig. Jag tror det skulle vara bra för Sverige om vi fick en praxis att följa gällande politikers relationsbyggande med intresseorganisationer och företag. En gräns måste ju ändå dras någonstans.