NYÅR!

Sitter och är dommare för ett 00-talsquiz, himla kul!
Dom sliter sitt hår för att komma på rätt svar och jag HAR rätt svar. Himla härligt detta! =)

Jag frågad precis efter olika typer av aktivism som vi bekantat oss med under 00-talet. Dom barinstormar för fullt! Detta har hittills varit en väldigt bra nyårskväll. Helt fantastisk med utsökt mat och fantastiskt umgänge. I LOVE!

KONST

Idag ska vi äntligen till Moderna Museets nyöppnade filial i Malmö.

Efter att ha läst spaltmeter om denna nyhet i Sydvsenskan i flera veckor ni är vi taggade för en upplevelse utöver det vanliga. I väntan på att klockan ska slå två ska jag fila på mitt nyårsquiz. Det är härligt att vara ledig mina vänner!

Förberedelser

Jag håller på och sätter samman ett quiz om 00-talet.
Jag ska organisera vår nyårsfest till årtiondets lek- och quizfest. Ingen ska gå säker! Ingen kan skylla på att de är dåliga förlorare. Alla kommer att få mäta sina kunskaper oavsett om det handlar om Linda Rosing eller Sofia Coppula, Zlatan eller Marion Jones, Glasvegas eller Familjen, Tophat eller Solero, Nudie eller Weekday, Idol eller Talang, Brangelina eller TomKat. Det kommer bli grymt (kul).

Färdigt!

Nu är det klappat och klart. färdigt. avslutat. avklarat. slut.
Julen alltså. Nu väntar några lediga sköna dagar i Malmö. Underbart! Denna jul har ägnats åt att äta mat, kolla tv, äta godis, sova, leka med barbie, promenera, prata med gamla släktingar, Finns i sjön, telefonprat, försvara vegetatrianismen, måla i prinsessmålarbok, läsa, krama vänner, öppna paket, pulkaåknin, förespråka och förklara ayurvedisk livsstil samt smygtitta på gamla vänners liv på facebook. I den ordningen.

Nu åker jag mot Mariestad.
Julen börjar imorgon har jag hört.
Bloggar kanske från tåget.
1 klass!

Musiken och dekadensen

Hästpojken släpper ny skiva och håller en av sina flummiga intervjuer.
Han menar att bra musik kräver dekadens.
Skapandekonsten livnär sig på tärande ångest och brustna hjärtan - inte någon nyhet kanske men väl värt en text som denna för det är livsviktigt för många att det ur dekandensen föds vackra skapelser vi kan njuta av.

I samma stund som jag insåg att Jocke Berg i Kent blivit småbarnspappa och antagligen ägnar mer tid åt att byta blöjor och prata bebisspråk än att se livet i svart blev deras musik ointressant. Den deppiga jargongen kändes påklistrad och konstlad. Det samma gäller Håkan Hellström men skillnaden med Håkan är möjligtvis att hans sånger blivit gladare sen han träffade kärleken. Konstnärerna behöver lida för min skull. Jag vill att texter och musik ska tränga igenom mitt medvetenade, bränna små hål på ytan av mitt hjärta och få mig att känna mig levande. Ja, jag tror att vi som är lite svåra av oss behöver höra att det finns andra svåra människor där ute. Med egen en ångest och svåra funderingar om livet. Det är till en svartmålande Regina Spektor jag vänder mig när det blåser hårt, eller till en sargad Dylan. Deras elände får mig att tänka i nya banor och några vackra ord får mig plötsligt att flyga fram i stället för att nästan drunkna. Livsviktigt.

GALET

LEDIG IDAG!

Jag hänga i Helsingborg.

Jag ska köpa sista julklappen.

Jag ska dricka glögg.

Jag ska mysa med Fredrik.

Merry merry.......

IOGT har en kampanj om "Vit jul". De vill att barn ska slippa vara oroliga för onyktra föräldrar och kladdiga morbrödrar. De vädjar till de vuxna att ta det lugnt med spriten denna barnens högtid. Jag har mycket att säga på detta ämne och blev glad när jag läste på Alex Schulmans blogg idag att han kände precis som jag gjorde när jag var liten och att han satt det så fint på pränt. Här har ni inlägget: Om att supa inför barnen

00-talets bästa...

BOK:

Drömfakulteten av Sara Stridsberg.

Denna bok har splittrat kritikerna. Fått anti-feminister att gå i taket och fått även de mest rutinerade läsarna att inte palla. Den är fantastisk, krävande och magisk. Läs en förvirrad recenssion här på "Dagens bok" för ett typexempel på vad denna bok gör med läsaren.

Känsla av vanmakt.
Ögon som svider.
Muskler som sviker.

Varje aktivitet har krävt laddning som inför ett Vasalopp.

Morgonen gryr.
Det är nu helg.

Kampen börjar ebba ut.
Chans till återhämtning.

Vilken vecka.

Fick en underlig blomma i julklapp på jobbet.

Fin så det förslår!

Alla är vi barnungar

Pensionärerna hyr bussar, packar in sig, några korv med bröd och 10 liter termoskaffe för att stötta en av de sina.

"Det är dags att någon säger i från"
"Få stopp på ungdomens respektlöshet"
"Någon måste lära dem lite vett"

Nu är det fara på taket. Nu har de gamla fått nog.
En 70-årig man har blivit åtalad för att ha slagit till en 13-åring som provocerade honom.

Rubrikerna i tidningar som Aftonbladet är extremt missvisande. Allt för att provocera. Min första uppfattning är att pensionärerna tycker att kids som inte sköter sig ska pryglas och vett ska bankas in i dem till de fattar. Brödtexten visar dock att de är lite mer nyanserade än så. De vill att någon tar ansvar för ungdomarna så att de inte trakasserar äldre.

För provocerar man gubbar som inte kan snacka känslor blir det helt enkelt så - att de till slut slår.

Mitt andra hem

Här inne jobbar jag.

Funderar och skriver och sliter mitt hår hela dagarna.

Så himla ocharmigt hus detta...

men i snön är allting fint.

Musiktips

På ett mycket trevligt brölopp, i mycket trevligt sällskap, på en mycket trevlig ö fick jag årets musiktips. Brandi Carlile. Visste jag kunde lita på killarna i Stockholm. Brandi har spelats ständigt sedan i somras och för er som inte har hört henne så finns hon på Spotify. Har precis släppt ett nytt album som också verkar bra. Lyssna här!

Vit morgon

Har tänkt börja gå till jobbet hela hösten.
Tiden har inte funnits och cykeln har stått lägligt till utanför dörren.
Så när snön ligger på marken.
Termometern visar -6 grader, DÅ börjar jag gå.

Idag var det fantastiskt ute!
Med Dylan i öronen flöt jag nästan fram över istäckta trotoarer.

Det är fint.
30 minuters promenad på morgonkvisten är bra.
Nu ska jag värma mig med en kopp te.

1 klass

Malmö-Stockholm, Stockholm-Malmö.
Åker tåg i snökaos.
Mysigt och skönt.

Jag ska försöka börja mobilblogga.
Då blir det nog fart på det här stället igen!
Har blogginlägg i huvudet hela tiden.
Hinner bara inte få ner dem i skrift.

Så hitta tillbaka mina fina läsare för det kommer nog mer.

Kvinnor som pratar om sig själva

I lördags var jag och såg Marcus Birro uppträda.
Han pratade om sig själv.
Det är det föreställningen går ut på.

För ett år sedan var jag och lyssnade på Bob Hansson.
Han pratade om sig själv.
Och lite om kärlek.

För ett och ett halvt år sedan var jag och såg Carl-Einar Häckner uppträda.
Han pratade om sig själv.
Och trollade lite.

När var jag senast och såg en kvinna prata om sig själv i en och en halv timme på en utsåld föreställning?

Hmm.... Lena PH:s krogshow för några år sedan.
Hmm.... inget mer. Är det jag som bojkottar kvinnor som pratar om sig själva eller är det fler män som drar fulla hus och får massor med mediautrymme när de berättar om en fylla de hade "den bästa sommaren 1992"?

Gränsen

Grå som stark betong
Omutbar, fast och omöjlig

Jag snubblar, strävar, försöker
nå lite längre
klara mig lite till

Gränsen är för länge sedan nådd
Jag känner den väl
Vi är nära vänner
Närmre än jag och friheten

Tro

Jag har börjat lyssna på religiös musik.
Elvis och gamle Ben Harper.
De sjunger lovsånger om att Jesus will save me.
Jag tar in varje ord de sjunger.

"Don't let me stumble, don't let me fall.
Let me walk with you."

Någon som har fler tips på schysst, upplyftande musik med hopp i?

UNDERBARACLARA

En kvinnas betraktelser: När det är män som slår...

Jag hade nog valt en annan rubrik på detta inlägg men det är klockrent. Alla tjejer har någon sådan här berättelse att berätta. Någon man av detta slag som etsat sig fast på näthinnan.

Mina berättelser är spridda över mitt liv.
Blottaren med fönster ut mot vägen vi alla gick till skolan.
Mannen som helt plötsligt tog fram snorren i sätet mitt emot på tunnelbanan.
Dejten som skulle kissa på väg hem från middagen men som gjorde det väldigt öppet och nära...

Att blir kränkt sexuellt hör till varje kvinnas liv.
Ja, så är det fortfarande. Nu år 2010.

Bra krönika

Lisa Magnussons senaste krönika på Aftonbladet handlar om Moderaternas ungdomsförbubnd, om en svunnen ungdomstid, att kämpa för sina ideal och att köpa folk med alkohol.

Läs den HÄR och håll med om att högern är torra människor utan glöd o stil.

Den fria marknaden

Läser i DN att Leksands elithockeyspelare vaccinerat sig innan riskgrupper som gravida och svårt sjuka. Vad ska man tänka om detta? Det jag tänker är i alla fall att man idag kan köpa sig till vad som helst i svensk sjukvård. Ibland missgynnar det inte någon men ibland missgynnar det många. Om hockeyspelarnas käre doktor som ser efter dem så kärleksfullt anser att de ska anlita en privatklinik som specialiserat sig på lårkakor så har jag full förståelse för det. Men när det gäller vaccin som finns i begränsad mängd och som ska delas ut till befolkningen så snabbt som möjligt kan jag omöjligt förstå varför dessa hockeyspelar ska kunna köpa sig före i kön.
Fri konkurrens, privatisering..... Alla system har sin brister och hur väl man än vill finns det alltid baksidor. Detta är en av dem. Hellre stelbent rättvisa än köpta prioriteringar.

Jag har slutat romantisera svärtan. Jag har slutat tro att deppiga människor nödvändigtvis är mer levande än andra. Jag har slutat tro att dekadens är svaret på livets stora frågor. Att komma på detta, en mulen onsdagmorgon är drabbande. Jag sitter som paralyserad och inser att jag till min fasa kanske har kommit lite närmare att bli "vuxen".

Texten som gjorde det:

"En karikatyr av vår längtan efter livets romantiserade skuggsida,

där svärtan är svartare och livet mer levande än i verkligheten."

Sydsvenskan

Veda liv

Jag har varit på ayurvedisk rådgivning.
Väldigt spännande. För er som vill veta mer om ayurveda - googla! Finns massor bra på nätet. Helt i ayurvedisk anda har jag inte bloggat så regelbundet på ett tag. För att jag inte känner för det helt enkelt. Att blogga är fantastiskt och att inte göra det ibland är också fantastiskt. Nu ska jag dricka fänkålste för då får jag balans mellan mina olika personlighetstyper och rensar ut slaggprodukter. Så fint. Kom igen och googla!

Det stämmer

En tumregel gällande stress:

"Så fort något som du brukar tycka är kul, känns jobbigt så har det gått för långt med stressen. Ha det som tumregel. Oftast behövs en dag av ledighet för att klarna till i huvudet så var inte rädd för att ta det! Och glöm inte, ingenting i världen är viktigare än du själv." Ett inlägg hos Blondinbella

Grymma Mariette från Idol framförde den ikväll -

så jäkla schysst att våga köra en så politisk låt och samtidigt sopa banan med alla andra medverkande.

Brukar du få julklapp av chefen?

En vinflaska?
Fula servettringar?
Chokladaskar?
Bordslöpare?

En vinflaska tackar man ju inte nej till, tänker du. Nej, kanske inte du och inte heller hon som sitter i rummet bredvid som dricker lite för mycket varje kväll och snart inte vet hur hon ska kunna leva utan sin kärasten vän bag-in-boxen.

UTMANING: Hitta en kul och viktig välgörenhetsgåva som du tycker att chefen kan köpa istället för att ge en bok om företagets 100-åriga historia till er på jobbet.

Här är några förslag:
Köp utsläppsrätter - Naturskyddsföreningen
Köp en björk - Ett klick för skogen
Skänk en get - webaidshopp

Tips finns på bidra.nu

p.s Om chefen absolut vill köpa dom där servettringarna eller något liknande kan man göra det i någon av alla webshoppar där intäkterna går till välgörenhet.

Inhandlat

Nässpray

2 paket alvedon

Apelsiner

Tranbärsjuice

C-vitamin

Maränger, glass, kakao

SVINIS?

Vi är sjuklingar.
Sedan i torsdags har Fredrik varit sjuk.
Jag blev sjuk igår.
Det kan vara svininfluensen sa sjukvårdsupplysningen. Feber är det viktigaste tecknet. Feber och två andra symptom ska man ha samtidigt, t ex hosta, snuva, ont i bröstet, huvudvärk.
Vi har alla dessa symptom.
Men vi vet inte helt säkert för vi har ingen febertermometer.
Vi är rådvilla. Har vi svinis eller inte?
Jag tänker gå till jobbet imorn. Viktiga möten för viktiga männsiksor har jag hört. Så viktiga att de aldrig blir sjuka har jag hört. Faan, jag var ju magsjuk förra helgen och nu detta. Jag måste vara oerhört oviktig. Eller oerhört sjuk bara. Hur som helst biter nog svinis på viktiga människor också för det ska ju vara sååå farligt.

Testar att göra STORA bilder...

SOLROSSKOGEN PÅ GRANBACKEN

Favoritsång

Perfekt låt att lyssna på en snuvig söndag som inte riktigt vet var den ska ta vägen... Tack för tipset Anna!

En fin dag i fina staden.

Höstens höjdpunkter

Myshelg i torpet

Kulturnatt i Köpenhamn 9 okt

Besök från kär vän 13 nov

Regina Spektor 13 dec

Stort nyårsgalej

Orka lite...

Orka se att Blondinbella inte är blåst bara för att hon gillar att shoppa och har ett namn som gör att du drar förhastade slutsatser.

Orka ge någon du känner extra mycket kärlek idag.

Orka stå över ditt egna dåliga samvete och ta till dig av av andras kunskap och vilja att försöka leva bättre.

Orka lära dig något nytt.

Orka se borttom dina fördomar.

The Age of Stupid

Jag har sett en fantastisk film.
Filmen säger inte mycket nytt men den säger det på ett fantastiskt sätt.

Om du inte orkar bry dig.
Om du slår i från dig och menar att klimatförändringarna inte alls är människans fel.
Om du säger att temperaturskillnader alltid har funnits.
Om du inte kan tänka dig att tumma en millimeter på din bekvämlighet.
Om du inte riktigt vet vad du kan göra.
Om du inte tror att det du gör spelar roll.

eller

Om du bara är fasligt intresserad av klimatet.

Då bör du se The Age of Stupid.
Du har aldrig sett något liknande.

Vilken vecka.
Konferens.
Magsjuka.
Vänner på besök.
Och nu utan vila eller chans till sans; måndag igen.

Vägen till kunskap...

Om ni har en liten stund över och vill få något att tänka på,

läs den här artieln.

No Magic - but strength

Igår var en skitdag. Trots fina vänner som kunde ses. Trots att solen sken. Trots att jag var ledig och kunde plugga på min roliga kurs. Trots att jag hade nybakade bullar hemma. Trots att det bara var fem dagar kvar tills min goa vänner från Västerås kommer på besök.

Idag är en bättre dag. Det tackar jag mig själv för. Jag började sy på några kuddar igår kväll. Sent satt jag uppe och planerade en rolig sak. Sent läste jag intressant kurslitteratur. Allt jag inte fått gjort under dagen på skitdagen. Bara för det var jag glad när jag somnade och nu var jag glad när jag vaknade. Ingen magisk formel direkt, men ibland svår att förverkliga. Jag klappar mig själv på axeln, det gör jag.

När jag får råd ska jag handla här

Hildur

Be nice. Think way the hell out of the box. Help others. You can work to make the world a better place and still have fun, so lighten up and laugh your ass off. Be honest. Bottom up trumps top down. Think sustainability. Have big hairy audacious goals. Play fair. Don't over-think things. Share information. Organic growth is okey-dokey. Offer solutions. Less talk, more action. Be thankful. Make money and make good things happen. Listen well. Always be improving things. Be mindful. A handshake agreement is as important as a contract. Be open-minded. When in doubt; bootstrap. Think big. Forget the left and the right, embrace the radical middle. Explore edges. Simplify, simplify, simplify. Ask questions. Think globally, act locally and visa versa. Be well.
Get it? Got it? Good.
Now fling with wild abandon.

Citat från ned.com

Helgen

Började med utflykt till Ystads långa strand...

som ligger ganska nära Ale Stenar där vi vandrade runt och åt glass i solen.

Idag kom Anna och vi åt brunch på Metro. Underbart!

Efter en tripp genom stan och Konsthallen var vi frusna och gick in och bakade bullar.

Fina så fina!

Jag är värsta komikermaterialet.
Så jäkla rolig att vi viker oss av skratt.
Ena lustigheten efter den andra hoppar ur min mun.
Jag är bitsk som piraya och snabb som en antilop i mina kommentarer.

Hemma alltså. Hemma med Fredrik. Vi garvar väldigt mycket.
Mitt innersta jag är Peter Wahlbeck.
Han gillar inte att visa sig för främlingar. När det är folk kring mig sitter han mest och slipar på nya lustigheter. Långt inne i högra hjärtkammaren nånstans.

Resonabel

Varje dag när jag cyklar till jobbet svär jag över mina medtrafikanter. Det är nästan uteslutande andra cyklister som är anledningen till min irritation. Det absolut värsta jag vet är cyklister som cyklar söligt. Störigt långsamt mitt i morgonrusningen glider de fram ivägen för allt och alla. Jag resonerar med mig själv om att det kanske är de som gör rätt trotts allt. De stressar inte, utan njuter av morgonluften. Lugnad komner jag fram till ett stoppljus och stannar för rött. Några sekunder senare glider en välbekant gestalt upp bredvid mig. Ställer sig liksom på fel sida, i bredd, inknölad bredvid mig och cyklisten framför. Den här sölpottan är i vägen både för oss som står fint på led och för de snart mötande cyklisterna. Sölpottan måste alltså absolut komma först i ledet att cykla över gatan när det blir grönt. Sölpottan som ALLA i ledet precis har cyklat om. Till synes helt ovetandes om omgivningen tar sölpottan sig makligt upp på cykeln när det blir grönt. Cyklar mitt i vägen, i mycket lugn och fridfull takt. INGEN kan cykla om för den strida strömmen mötande cyklister blockerar omkörsfältet. Vi svär i kör. De tre sekunderna det tar att korsa vägen är vi alla andra cyklister enade mot denna avstressade individ som tydligen anser sig äga cykelbanan och vägrar rätta in sig i ledet. När typ 10 cyklister demonstrativt cyklat om, alldeles för nära och snabbt börjar vi lägga minnet av sölpottan bakom oss. Jag resonerar med mig själv över dessa människor rätt att ens få vistas ute i trafiken. Ju längre ifrån dem jag susar med mig cykel, ju lugnare blir mitt humör. Jag har återigen uppnått lugn i själen. En ny dag kan börja!

Aktivister

På internatet har vi fått träffa flera intressanta föreläsare som gjort och gör skillnad i samhället. Igår kom två tjejer och pratade om vad deras klimatnätverk planerar inför COP 15. COP 15 är det stora klimattoppmötet som ska äga rum i Köpenhamn i december. Hela världens ledare ska samlas och komma överens om ett nytt Koyotoprotokoll - kan man hoppas, men det är inte troligt. Kring detta möte kommer det ske en massa aktiviteter som olika ngo:s och intresseorganisationer anordnar. Workshops, föreläsningar och mycket annat kommer genomföras för alla klimat och miljöintresserade att ta del av. Spännande!

De två tjejerna som var på besök hos oss var riktiga aktivister och skulle vara med på våldsamma aktioner. Det var intressant att prata med dem och höra hur deras nätverk och de själva resonerade om olika metoder för att nå fram till makthavarna i världen. Det provocerar och väcker känsor med sådana aktiviteter vilket vi fick se prov på bland kursdeltagarna då en man reste sig och lämnade lokalen!

Jag planerar inte att vara med på våldsamma tillställningar men ska gå i den stora demonstrationen 12 december. Den är för alla och kommer vara massiv! Så härligt och inspirerande att vara i händelsernas centrum! Alla borde få träffa en aktivist för att få lite liv i luckan, oavsett vad man sen tycker om deras metoder.

Möten

Idag är jag på internat med min kurs i samhällsentreprenörskap.
Det finns så mycket kreativa människor och en del av dem samlas på det här internatet. Det är spännande att lyssna på vad de andra har för idéer. Allt från storslagna planer på att skapa ett nytt ekonomiskt system till mindre som att skapa engagemang i en bostadsförening. Spännande och inspirerande! Internatet är i Malmö och nu efter en två timmars rast ska jag tillbaka på middag. Imorn fortsätter vi med spännande studiebesök och prat om klimatmötet i Köpenhamn.

Måste bara fortsätta med filmtipsandet.
Såg en fantastisk, inspirerande och väldigt fascinerande film igår.
Det var filmen Milk av Gus van Sant med Sean Penn i huvudrollen.

Filmen skildrar Harvey Milks liv i USA på 70-talet då han kämpade för att bli den första öppet homosexuella att bli vald till en framträdande politisk post i USA. Fram tills Hervey Milk var 40 år levde han i garderoben, var en "anständig" arbetande man på ett försäkringsbolag. På den tiden var det mer regel än undantag att homosexuella blev sparkade från sina jobb om de kom ut. Fram till 40 års ålder hade Milk inte gjort något som han var stolt över men så bestämde han sig för att flytta till San Fransisco och växte där till en människorättskämpe som sällan skådats. Att se vilken kraft en vanlig människa kan ha är helt fantastiskt.

Det här är helt klart en av de mest inspirerande filmerna jag sett och jag drömde hela natten om att jag fick vara med om en tid då människor brydde sig. Deltog i ideellt arbete för att visa vad de tyckte och tvingade fram förändringar.

Såg Inglorious Bastards igår.

Helt klart en av de bästa filmupplevelserna på länge!

Fantastisk!

Musiken.

Skådisarna.

Stilen.

Känslan.

Tarantino!

Inte samma

Olika våglängd.
Olika beröringspunkter.
Olika värderingar.
Olika funderingar.
Olika problemformuleringar.
Olika mål.
Olika visioner.

Funkar det?

I så fall hur?

Inget bloggande blir det nu när jag helt plötsligt börjat jobba.
Herregud vad snabbt man glömmer.
Hur det är. Hur det måste vara för att livet ska gå runt.
Vardagens bestyr blir tyngre med färre timmar.

Imorn åker jag på konferens sen blir det helg.
Riktig jäkla helg.

Idag ska jag med en vän till lotten.
Har inte varit där på säkert två, tre veckor.
Lotten är försummad.
Övergiven. Övervuxen.
Paradis för mördarsniglarna som kommer fram på natten och äter upp allt i deras väg.
Ryktet säger att solrosorna har slagit ut.
Ska ta en bild på skapelserna för jag tror dom är vackra.

Some kind of summer

Det är sommar ute.
Sensommar.
Varmt som tusan i solen.
Riktigt kallt i skuggan.

Jag har alltid på mig för mycket kläder.
Svettas.
Vill inte ha sommaren längre.
Orkar inte vara i mellanperiod.
Antingen eller.
Varmt eller kallt.
Glatt eller ledsamt.

Så bra det kan bli

Under våren oroade jag mig över att min projektanställning skulle ta slut sista juni. Skulle jag få förlängt? Vad skulle mina arbetsuppgifter i så fall bli? Vill jag jobba kvar där? Vad ska jag göra om jag INTE får förlängt? Hur ska jag få pengar?

Oro och inga lösningar verkade ligga i mina händer.

Sakta började jag förstå att jag ville göra något eget. Sysselsatte mig med att planera och strukturera, som för att skapa egen trygghet. Det gick ganska bra och jag gjorde det samtidigt som jag jobbade heltid. Sen fick jag reda på vilket jobb jag skulle kunna få till hösten men tackade i princip nej för det var för tråkigt. "Jaha, och nu då?!" tänkte jag när jag tagit det beslutet. Det är ju lågkonjunktur, jag hade på känn att mitt egna projekt inte skulle funka och ja, jag skulle plugga 50 %, det gör en ju inte direkt rik.

Osäker vår som så många vårar tidigare. Vad ska hända till hösten? Hur ska jag få pengar?

Skillnaden nu var att jag tacklade det bättre. Jag kände att jag hade flyt och sparade pengar till hyran framöver. Den ofrivilliga "ledighet" som drabbade mig och som nu är inne på sin sista vecka borde (sett till tidigare sånna perioder i mitt liv) ha varit förödande. Tidigare har jag varit deprimerad, slitit mitt hår, haft ångest och blivit extremt krävande. Men nu när jag summerar de nio veckor jag varit ledig så är jag hänförd.

Det låter kanske självgott att vara hänförd av sig själv. Men det är en bedrift, en extrem skillnad och en utveckling hos mig själv som jag misstrodde någonsin skulle komma. Jag har kunnat njuta av att vara ledig. Jag har inte haft en dag av ångest under dessa nio veckor. Jag är lugn men visst blir jag stressad och känner krav på att prestera bara för sakens skull för att känna att dagen har varit meningsfull men det har varit sjukt härligt ändå!

Med denna nuvunna förmåga ska jag se till att göra nästa "ledighet" ännu bättre genom att se den som en schysst möjlighet att slippa jobba ett tag. Kunna ta tag i annat, prioritera annorlunda. Utveckling. Och jag har gjort hela jobbet själv.

p.s det har alltså löst sig så att jag fick erbjuande för tre veckor sen om ett nytt spännande jobb på min gamla arbetsplats på 60 % och jag ska plugga 50 % =)

Aldrig är det bra nog

Pappa: Jaha, då har du anställning till nyår nu då?

Jag: Ja, men tanken är ju att jag ska jobba nästa år också om allt går bra vilket det nog kommer att göra. Så jag kommer få förlängt.

Pappa: Ok, så sen får du söka riktiga jobb.

Jag: Det här är ett riktigt jobb.

Pappa: Ett jobb som har med folkhälsa att göra, din utbildning.

Jag: Det här jobbet är jätterelevant för min utbildning. Det har ju inget med folkhälsa att göra men det är ju samhällsvetenskapligt, och till stor del strategiskt. Jag kommer ha stor nytta av det när jag söker jobb inom folkhälsa.

Pappa: Hmm.. har du pengar nu då?

Jag: Ja, jag har fixat allt bra... som vanligt.

Pappa: Jaha, det var ju bra då.

Dramatik i djurparken

I helgen var jag och min pojkvän på Skånes Djurpark med mina systerbarn.
Vi var ENSAMMA med barnen vilket vi aldrig varit tidigare. De andra besökarna antog väl att de två blondisarna var våra egna medan vi gick runt och försökte se världsvana ut när vi hanterade de knepiga situationerna som uppstod längs vägen.

Barn är nämligen inte så... civilicerade. De går före i kön, de vägrar bajsa på offentliga toaletter och låter alla i närheten förstå det, de maktkampar om utrymmet i lekparken med de andra barnen utan att ens försöka dölja det. Detta tyckte vi var mycket svårt att tackla. Måna om att allt skulle vara trevligt försökte vi prata sans med ungarna när de gjorde tydliga markeringar mot ett äldre barn som invaderade sandlådan de själva satt i. De markerade genom att först stirra ut henne, sen förstöra hennes skapelse i sandlådan. Tjejens föräldrar stod en bit bort och sa inte ett ord, tydligt mer rutinerade och lät barnen ta hand om sin egna duster.

Väl i bilen hem summerade vi dagen och kom fram till att den inte innehållit någon gråt, nästan inget tjat och att den varit väldigt mysig. MEN vi är inte redo att skaffa några kids, det står helt klart. Med fasa insåg vi att mina systerbarn är världens goaste ungar och att våra egna kanske inte blir så där gosiga, tänk om dom blir riktiga vildar? Bara på sexårskalaset i våras hann tjejerna bli ärkefiender och bli sams säkert fem gånger. Drama, drama drama!

Nu börjar hösten

Nästa vecka börjar hösten. Det känns kul, spännande och lite tråkigt. Men årstidernas förändring är beständig och idag när jag släpat tvätten upp och ner för källartrappan till tvättstugan har jag svettats. Det är riktigt varmt! Tyvärr har vattnet översvämmats med maneter så vi kan inte bada =( inte jag som inte gillar maneter i alla fall... de är inte farliga men slemmiga!

Mina mål för hösten är.

- Ta tillvara på de möjligheter och kontakter som kursen jag ska läsa kommer att ge. Samhällsentreprenörskap på Glokala folkhögskolan i Malmö.

- Komma igång med tränignen nu efter sommaruppehållet. Började med en löptur igår och följs i dag av inköp av tränigskort.

- Gå på mycket teater, konserter och även gå på sånt jag inte vanligtvis skulle gå på, typ dans kanske?!

- Dra ner på tiden framför datorn när det inte handlar om plugg eller jobb.

- Boka skidresa.

Utama mig

Intellektuell utmaning.

Jag BEHÖVER.

Stimulans.

Hjärnan smälter, rinner bort till Nangijala ner i Katlas grotta.

Ingenting

Jag får ingenting gjort.
Lottens skörd ruttnar bort.
Plugget vet jag ingenting om.
Jobbet känns oklart.
Lägenheten känns tråkig.

MEN

nu tänkte jag i alla fall plugga lite. Kanske går det en stund. Det är ju trots allt bara upp till mig.

Idag tänker jag annars mycket på kritik. Kritik i allmänhet och att ge kritik och att få. Läste en mycket översvallande recenssion av en bok idag och en mycket nedklankade recenssion av en film. Själv gav jag en ganska "både och- recenssion" alldeles nyss och ja, orden måste vägas. Orden har stor makt och kan förstöra.

Dagens goda gärning

Nu ska jag iväg till Blodcentralen och ge blod för första gången. Har inte levt upp till kraven innan men nu är det dags! Man får ju inte ha varit utomlands eller haft sex med "tillfälliga kontakter" eller vad det står. Men läget de senaste två åren har bäddat för att jag äntligen ska kunna bli blodgivare; jag har varit pank eller med hotande arbetslöshet hängande över mig och jag har ju en väldigt fast sexpartner. Så nu ska jag göra min plikt och rädda någons liv. Gör det du också!

Geblod.nu

Urval av sommarens bästa konserter

Karzenjammer - Malmö sommarscens sista gratiskonsert. Fantastiska tjejer från Norge som spelar musik som gör dig glad.

Frida Hyvönen - Den konsert som gjort störst intryck på mig i år. I rätt forum är detta en fantastisk artist. Den här konserten spelades i en amfiteater under bar himmel, mycket bättre än på stora scenen på Way Out West förra året då hon var ett sömnpiller som inte nådde fram.

Gong Myoung - fantastisk slagverksgrupp från Korea!

Sofia Karlsson - poetiska visor.

Billie the Vision & the Dancers - allt kändes möjligt efter att jag sett deras konsert. Härlig energi som ledde till sommarens skönaste spontandans!

Höstmys

Gjorde ett tappert försök att njuta av konserterna på Malmöfestivalen ikväll.

Regn, snålblåst och allmän håglöshet gjorde det dock väldigt svårt.

Efter ihärdiga försök att ha mer än småtrevligt gick jag och Kristin hemåt.

Stod och pratade lite under paraplyerna utanför hennes port.

Gick hemåt och bakade scones i stället för att gå tillbaka och lyssna på killen som gjort musiken till Amelie från Mont Martre. Kanske ett misstag men inget jag ångrar för första höstmyskvällen är denna kväll! Scones, hemmagjord marmelad, sällskapsspel och en fin pojke. Nu är jag redo att möta hösten.

LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIGLEDIG LEDIG LEDIG LEDIG LEDIG

Götet

Helge bjöd på en del äventyr!

- Liseberg i sju timmar. Åkte massor med attraktioner och kämpade mot regnet i heltäckande regnställ. Grymt kul och jag fick äntligen äta sockervadd!

- Öl med underbara Anna.

- Lite shopping och stor glass!

- Dopp vid Skrea strand i Falkenberg på vägen hem. De största vågorna jag sett i Sverige!

Ikväll ska jag se Jonathan Johansson på Malmöfestivalen!

Hotel Romance

I helgen ska vi till Göteborg och på hotell!

Fantastiskt, barnsligt glad är jag över denna händelse.

Inte alls varje dag man får bo på fyrstjärnigt hotel GRATIS som ursäkt för vägglöss som bitit en. Jo, det är faktiskt sant! Jag låg i min fyrastjärninga säng och sov när jag plötsligt vaknade av att något bet mig på armen, på bröstet överallt. Jag tänder lampan och snabbt kilade de små rackarna iväg under täcket. Klockan var 2 på natten och jag hoppade upp ur sängen slet och rev förtvivlat på min kropp för att få bort lössen. Resten är så att säga historia och resultatet skördar jag och Fredrik i helgen.


Vi ska sysselsätta oss på Liseberg. Bli barn på nytt och jag ska försöka ignorera det faktum att Way Out West går av stapeln bara ett stenkast därifrån.


Romantisk weekend med andra ord!

Hur kommer det sig att den mulliga killen som alltid varit lite utanför trots att han alltid varit jätteschysst aldrig kan komma in i värmen? Hur kommer det sig att han kan ha en stor fest, få en massa vänner och bekanta att komma och sedan få lovord för en bra fest och bara vara med på typ 2 av de ca 100 festbilderna som folk har tagit? Hur kommer det sig att de som sedan lågstadiet inte riktigt fått vara med på lika villkor inte heller får det nu? Inte riktigt riktigt med, om han inte fixar riktigt riktigt roliga fester så klart.

Jag kan ha fel. Jag kan ha rätt.

Moraltest del 2

Många anser att vuxna människor har rätt till självbestämmande, vi får äta vad vi vill, röka, bo var vi vill osv, är det då moraliskt rätt att staten förbjuder oss att använda droger?

Ja, det är moraliskt rätt eftersom användandet av droger utgör en så stor fara och kostnad för samhället. Missburkare och personer i dess närhet råkar mycket illa ut och förbud är ett sätt att förebygga all den olyckan. Förbud får aldrig vara det enda samhället sätter in för att hjälpa dessa offer för då blir det plötsligt inte alls moraliskt försvarbart med förbud. Samhället tar då lättaste vägen och ignorerar sitt ansvar och sin möjlighet att hjälpa. Information och stödjande miljöer måste också till då det är något som samhället är skyldig sina invånare i vissa frågor då de behöver skyddas.

Egentligen borde alkohol förbjudas enligt lag eftersom det också orsakermycket skada i samhället. Hur viktig människans rätt till självbestämmande är bör hela tiden mätas mot skadegraden och där anser jag att alkohol väl uppfyller kraven på förbud.
Det är lätt att blanda in lagar och regler i mitt svar märker jag. Det är svårt att svara bara utifrån moraliska grunder. Om jag ska hårddra det tycker jag beslutet måste baseras på principen om hur mycket skada ett visst fenomen orsakar och då borde all användning av droger förbjudas och förebyggas.

De flesta tycker att vi ska ha juridiskt rätt till fri abort men bortse från lagstiftningen, tycker du att det är moraliskt rätt att hindra en individ att komma till världen?

Om det finns goda möjligheter för att barnet kan tas om hand är det inte moraliskt rätt att göra abort eftersom de som skapat det livet själva har tagit beslut som lett fram till graviditeten (resonemanget gäller inte i fall där våldtäkt eller liknande ägt rum). Men det kan vara moraliskt rätt om välbefinnandet och hälsan hos kvinnan äventyras av graviditeten eller förlossningen.

Är det moraliskt acceptabelt att döda i krig?

Det är inte moraliskt acceptabelt att döda i krig utifrån det grundläggande moraliska argumentet att det alltid är fel att döda. Jag tycker det är en väldigt svår fråga eftersom soldaterna som strider oftast inte har varit med och verkställt beslutet om krig, kan de då moraliskt stå till svars för sina handlingar om det har tvingats in i tjänstgöring? Argument att man har rätt att försvara något som blir angripet håller inte eftersom alla någonstans har ett val att stå åt sidan även om det vid tvångstjänstgöring kan innebära drastiska åtgärder som i sin tur äventyrar den soldatens liv…

Kommentar

Jag har läst ett par bloggar som skrivit om artikeln i Sydsvenskan igår. Precis som väntat skriver de om att "oj, oj vad svårt de unga har det då, dom bara gnäller och måste ta sig i kragen". Alla texter i artikeln har ju olika ingång men debatten i stort har ju på senaste tid varit att vi unga vuxna har det ganska tufft. Min text är väldigt cynisk och raljerande men jag menar i grunden vad jag säger. Det är faktiskt tufft att vara 25 år idag bara för att vi har det så jäkla bra eller förväntas ha det så jäkla bra. Statistiken kring psykisk ohälsa, låg ekonomisk status och ungdomsarbetslösheten talar sitt tydliga språk. MEN jag säger inte att vi 80-talister nödvändigtvis har det svårare än våra föräldrar, vi har bara andra problem.

Ingen av oss som publicerades i tidningen verkade komma från den gruppen som bortom "i-landsproblem" som prestationsångest och fancy praktikplatser har det tufft i samhället idag. Även om jag som "har alla möjligheter" lätt kan blunda för att denna grupp existerar så tillhör majoriteten av dagens unga INTE de som går på universitetet och har ångest för att de inte får vg på juridiktentan. Majoriteten sitter ute i Rosengård, Staffanstorp, Eslöv eller vilka andra förorter och småstäder ni kan komma på. Den gruppen växer och den gruppen skriver sällan in en text till Sydsvenskan om hur det är att vara ung idag...

Sällsynta människor

Såg några avsnitt av In Treatment idag.

En av terapeutens klienter beskrev sin livskamrat som en sällsynt människa.

Det var vackert. Det var respekt, ödmjukhet och beundran som lös i hans ögon.

Hur många sällsynta människor känner du?

Mina svar på några av frågorna från moraltestet... det är svåra frågor!

Är det moraliskt acceptabelt att en paraplyförsäljare under ett skyfall höjer priset på paraply från 40 kr till 300 kr?

Det är moraliskt rätt eftersom varje människa själv väljer om de vill handla av just den försäljaren. Vid regn går det att skydda sig med i stort sett vad som helst så ett dyrt parti paraplyer går det som person i nöd att välja bort.

Är det lika acceptabelt om ett läkemedelsföretag gör det samma med priset på ett vaccin under en epidemi?

Det är inte moraliskt rätt i detta fallet eftersom patienten och läkemedelsföretagen inte kan ses som jämställda (det kan paraplyförsäljaren och kunden i och för sig inte heller göra men då står inte liv på spel). Företagen har här ett stort maktövertag och patienten kan i de flesta fall inte göra medvetna val att välja bort eller välja någon annan producent. Därför är det inte ok att läkemedelsföretagen höjer priserna när människors liv står på spel.

Är det ok att sälja en produkt genom att se till att den förknippas med lättklädda och sexiga kroppar?

Ja, det är ok om reklamen inte är exploaterande eller nedvärderande. Att visa sexiga, vackra kroppar är inte moraliskt fel i sig men reklamen får inte förlöjliga något av könen eller befästa stereotypa könsroller.

Jag är med i Sydsvenskan idag

Läs här: Att vara ungdom idag

KARMA

Läs här: Misstänkt våltäktsman riskerar mer än fängelse.

Hemsk story ur verkligheten...

Vad svara ni på dessa frågor från Christers moraltest i p3?

Är det moraliskt acceptabelt att en paraplyförsäljare under ett skyfall höjer priset på paraply från 40 kr till 300 kr?
Gäller det även om ett läkemedelsföretag gör det samma med priset på ett vaccin under en epidemi?

Är det ok att sälja en produkt genom att se till att den förknippas med lättklädda och sexiga kroppar?

Många anser att vuxna människor har rätt till självbestämmande, vi får äta vad vi vill, röka, bo var vi vill osv, är det då moraliskt rätt att staten förbjuder oss att använda droger?
Gäller detta även alkohol?

De flesta tycker att vi ska ha juridiskt rätt till fri abort men bortsett från lagstiftningen, tycker du att det är moraliskt rätt att hindra en individ att komma till världen?

Är det moraliskt acceptabelt att döda i krig?



Mina svar kommer snart!

As usual

Bakismåndag.
Är inte direkt bakis men lite grann. Mest psykiskt bakis efter en grymt kul och fullspäckad helg. Nu när jag har varit ledig i sommar har måndagarna blivit sega dagar. Det enda jag gör är att tvätta hela dan, ligga och läsa, se på tv eller på sin höjd baka något gott. De senaste fyra månadagarna har sett ut precis så och denna måndag verkar göra det också. Mellan besöken i tvättstugan harj ag kollat på fem avsnitt av In Treatment. Vet inte om ni har sett den serien, den har gått på SVT i vår. Kolla upp den om ni vill se en annorlunda, givande serie med korta avsnitt (30 min). Nu ska jag sluta blogga om nonsens och börja lyssna på Brandi Carlile som Afro och Mike tipsar om under det här inlägget: Efterlysning.

Det var en gång...

Läste precis ut en Agatha Christie-deckare med detektiv Poirot i ledarrollen.

Med tanke på att boken är skriven 1941 bemödade jag mig inte med att lägga några utmålade genusteorier på handlingen. Trots detta har jag i mitt stilla sinne imponerats en aning av karraktären mrs Rosamund Darnley som är föremål för Poirots beundran. Hon är den enda han ser upp till i den skara semesterfirare som leder handlingen framåt och han "känner ett välbehag i hennes närvaro" som inte beskrivs i sexuella ordalag utan det är hennes intelektuella egenskaper han åtrår. Mrs Darnely är en kvinna som har kämpat sig upp till toppen och skapat ett mycket framgångsrikt damskrädderi och valt bort både man och barn. Alltigenom boken får hon stå fläckfri jämfört med alla andra kvinnor som vitt och brett beskrivs som neurotiska, nervösa, höjdrädda, svaga, babbliga, skvallriga, otacksamma, barnsliga och grälsjuka.

Det vill säga till sista sidan.

Då har hon äntligen fått sin ungdomskärlek som blivit änkling eftersom hans hustru utgjorde det undersköna mordoffret. Den myndiga och heroiske mr Marshall och mrs Darnley's dialog på boken sista sida går så här:

"Du ska sluta med det där förbaskade damskrädderiet och vi ska bo på landet, sa Marshall."

Varpå Mrs Danley svarar:

"Förstår du inte att det är min affär- det var jag som skapade den och byggde upp den och jag är stolt över den. Och nu har du mage att säga att jag ska strunta i den."

"Ja, det har jag, replikerar mr Marshall."

"Åh, kära du, sade Rosamund milt, hela mitt liv har jag drömt om att bo på landet med dig. Och nu ska det bli verklighet..."

Dagen so far

Nästan överkörd av en svart BMW och kärlekskrank

Rastlös och lös i köttet

Urless på att laga mat och internetberoeonde

Slåss med getingar och läser Agatha Christie

Lyssnar på radio och målar köksstolar

Tänker på jobb och tänker på ledighet

Planerar alpresa och drömmer om solresa

Saknar några vänner och ringer några andra

Lost

Jag hade en gång en vän.
Hon var rolig, påhittig och nyfiken.
Men hon var lite sorgsen.
Så många vänner hade hon men ändå ingen riktigt nära.
Sorgset berättade hon att det alltid blivit så att hon dragit sig undan när vännerna kommit för nära. Hon var bekymrad över denna insikt. Hon ville att det skulle bli annorlunda men visste inte hur. Idag några år senare är vi inte vänner. Hon försvann bort i horisonten och har aldrig hört av sig igen. Hon droppade liksom av, tog en annan väg och vände sig aldrig om. Jag tänker på henne ibland. Undrar om hon har hittat någon vän eller om skådespelet spelas upp om och om igen.

Mellan två världar

Jag följer äckligt många bloggar just nu.
Inga små trevliga bloggare som man vill "lyfta fram" och uppmuntra utan bara riktiga superbloggare som egentligen inte behöver mig. Jag läser om deras lyx på Stureplan, deras resor till Italien, deras senaste skoinköp, vad de äter till middag, hur mycket de tärnar och hur många kilon de gått upp senaste månaden. Jag känner mig störd, lite rubbad och väldigt okreddig. Yta, yta och ännu mera yta pressar jag in i mitt liv medan jag mellan varven sysselsätter mig med "meningsfulla" saker som att måla om mina köksmöbler, måla en tavla eller läsa Joyce Carol Oates.

Dagens lektion

Jag har satt upp en liten affisch på kylskåpet.

Där står något mycket viktigt.

Något jag önskat att jag fått lära mig när jag var yngre. Eller i alla fall haft någon vuxen att diskutera det med. Poängen med min fina lilla affisch är att vi som barn blir uppmanade att lära oss många ord. Allt från fjäder och trollslända till skohorn.
Vad vi inte har fått lära oss är att säga "Ät skit gubbslem!".

Efterlysning

Afro eller Mike:

Vad hette hon som enligt Afro gjorde förra årets bästa skiva?

Det enda jag kommer ihåg är nåt med "Canakel" vilket inte låter helt rätt i mina öron.

Please make a note eller maila mig. Är i stort behov av ny musikinspiration.

Övertydlig

Ibland är jag övertydlig.
Orden rinner ur mig. Behovet att förklara varenda tankegång som lett fram till ett visst beslut går ibland inte att kväva. Efter ett par trevliga timmar på en krog och en halvliter öl senare tränger behovet på. Jag biter mig i läppen. Sväljer. Protesterar mot lusten att spy ut helt orelevanta förklaringar, känslor och invändningar. Till slut brister det. Jag babblar och min vän lyssnar tålmodigt. "Först kände jag så här att jag inte ville ta en öl, jag ville bara vara hemma med er och dricka te somv i hade bestämt från början, sen när jag bestämt mig för att inte följa med ut blev jag så himla rastlös och bara sur men ville så klart inte ändra mig. Fredrik var bara trött efter jobbet då kändes det helt tomt och tråkigt. Jag försökte tänka att det skulle vara mysigt att vara hemma och softa men det är jag ju hela tiden nu när jag inte jobbar. Så till slut var jag tvungen att tvinga mig själv att byta om och snygga till mig för att bli pepp på att gå ut för jag vet ju egentligen att det är det bästa och att det alltid blir sjukt trevligt och kul. Sen gick jag bara liksom fast jag inte ville och gud vad trevligt vi har haft det ikväll alltså."
Snacka om att döda stämningen med överflöd. Snacka om att vara övertydlig som den sämsta poeten. Mitt huvud är överfullt, därav detta beteende. Tänk som det kan va. Tur att jag är ganska bra på att bygga upp stämningar också. Tur att jag är hyfsat bra på att skriva dikter.

HEAD HUNTAD

Blivit head huntad till ett extrajobb på 60 %.
Ikväll firar vi lite grann med sen myskväll.
Saker och ting faller på plats.

Bröllop

Så här fina var vi på bröllop i lördags

Här på klipporna stod brudparet och blev man och hustru

Man kan behöva en paus från stoj och fest, sitta på en rasad kaj och begrunda utsikten...

filosofera över livet och fina människor man mött på vägen

Men det blir inga långa utflykter, skärgårdsfester är svåra att motstå!

Lycka är att vara lugn fast det inte tycks ligga i ens natur.
Lycka är att omvandla negativ energi till flow.
Lycka är att få göra avslut.
Lycka är att känna sig trygg inför framtidens oklarhet.
Lycka är att ha vänner som tar fram det bästa hos en.
Lycka är att ha vänner att dela sina tankar med.
Lycka är att känna fullständig tilltro och beundran inför den som står en närmast.

Jag är en lycklig människa.

Oväntat besök

Jag skrev precis ett inlägg som jag inte kan publicera. Solen skiner och jag är stressad. Ser fram emot helgen men börjar tro att vi alla har svininfluensan. Något är på gång mina vänner.

Sommarläsning

Newsmill har en serie som heter "Sommarskribenter". En massa intressanta (ofta) unga människor som skriver om lika intressanta ämnen. Vill ni läsa något annat. Få nya intryck. Kika in här och klicka er sen vidare till vad som faller er i smaken.

Dagens dikt

Dagen som gått har inte avvikit

avvikandet känns ibland

aldrig här

Dagen som gått har varit underbar

ångest effektiv nödvändighet

Vi vänder och undrar;

vilka har vi blivit?

vad kommer sen?

Vilken grå sten ska bli ditt nästa ok

Vilken diamant ska bli mitt nästa hopp

Olika som dag och natt

i mitten, vid gryningen är vi densamma

Som brukligt är

En ny dag utan negativa känslor. Jag ska ta itu med en något trixig uppgift nu på förmiddagen innan jag åker ut till lotten. Växter är enkla ting som enligt logikens alla lagar behöver vatten och solljus samt skyddas från skadedjur och ogräs. Fantastiskt att syssla med dessa okomplicerade givande företeelser när livet självt ibland tycks alltför komplicerat för mitt analyserande sinne. Mitt analyserande sinne har semester varannan dag. Det tycker sinnet är alldeles lagom. Jag tycker semestern gott kunde vara lite längre åt gången. Men hur tillkrånglat sinnet än vill få det till så är det lättare än på mycket länge att tacka nej, vägra och vända andra kinden till när det kramar mitt humör med syfte att göra det svart och mörkt.

Uppdatering

Magont - hemskt hemskt ont

Arbetsförmedlingen - ska bli intressant, en helt ny värld

Apoteket!

Tvätta fyra maskiner

Göra något viktigt inför framtiden

Dagens outfit? Något mjukt mot min onda mage

Sylta lite - kanske

En dag som jag kunde vara utan känns det som.

Dags att vända tvätten.

För varje sekund kommer en bättre dag närmare.

Älskling på balkong - vi är sååå urbana

Bortom ytan

Jag har hittat oväntad inspiration i mitt strävande efter att bli företagare. Som företagare måste man våga. Måste stå för det man kommer på.
Våga Våga Våga!


Den som inspirerar mig har helt andra värderingar än jag. Hon har helt andra förutsättningar att lyckas. Ändå har jag märkt att jag blir väldigt inspirerad och taggad varje gång jag läser hennes blogg. Förut läste jag den bara sporadiskt. "Det är ju inte direkt någon jag tycker är bra" eller "Lätt för henne att vara så jäkla lyckad då" är exempel på vad jag har sagt om denne unga bloggerska. Men efter att ha svalt och begravt mitt avund och politiska förakt såg jag sanningen att hon i vilket fall som helst är väldigt bra på det hon gör. Hon är driftig och smart. Ingen med alla kontakter och pengar i hela världen kan vara utan de egenskaperna och komma så långt som hon har gjort.



Som ni kan se är det Blondinbella jag syftar på.

Tacksamheter

Fullt upp med att leva livet den här veckan. Det går utmärkt. helt fantastiskt. Jag aktar mig noga för branten. Jag är inte dum nog att ha glömt bort den. Så småningom kommer jag nog vingla längs kanten men dock inte trilla ner. Kanske släntra lite och grabba tag i kanten, kravla mig upp. Jag är självsäker och glad. Inte helt fel känsla. Jag ska omfamna den och krama den hårt. Något annat som jag ska ta hand om är växterna på lotten. Har ju lovat foton vitt och brett. Dock har bloggen krånglat när det gäller det men här får ni ett på en av våra ståtliga solrosor som nu är drygt en meter hög!

Tillbaka

Efter en vecka på Mallorca med familjen känns det ganska segt att vara tillbaka i en varm lägenhet. Det har varit över förväntan och känslan av att doppa sig i turkost, varmt vatten har sällan varit så skön. Tätt följt efter badandet över favoritsysselsättningar hamnade strandtennis. Vi är efter en veckas intensivt spelande riktiga stjärnor!

Kanske kommer det upp en bild eller två i veckan.

Tills dess kan ni klicka in här och läsa Jan Guillous text i Aftonbladet idag. Gubben har något bra att säga men använder som vanligt en aning för rå och överdriven jargong för att reta upp folk. Gå inte på det, texten handlar om vår kassa skolpolitik, major Björklund och om hur orättvisor slår mot de som redan har det svårast.

En lång vecka är slut

En vecka har gått som varit olik många andra. Igår jobbade jag sista dagen på mitt jobb. De där sista dagarna är alltid lite konstiga. Oavsett om jag känner glädje eller sorg över att lämna är dessa dagar alltid höljda i vemod. Störiga arbetskamrater som jag svurit mig gråhårig över blir plötsligt mycket mer sympatiska och min sega dator framstod som en kär gammal vän. Väl ute ur kontoret släppte dock vemodet och jag började tänka framåt. Det kändes toppen!

Imorn blir det lite semester!

Återkommer med bilder.

Andan

Målade en tavla igår kväll. En helt oklar tavla med ett träd som är gravid och en fågel som äter döda blommor. Det ska bli ett kollage med en fin text och konstig bild. Den tekniken hette något speciellt sa guiden på Konsthallen men jag har glömt bort vad. Jag tog i alla fall med mig den inspirationen hem och satte penseln mot duken. Inte något som händer varje kväll direkt. En härlig kväll var det. Ska göra klart tavlan idag tror jag. Den kommer nog bli väldigt fin och kanske få sitta på en vägg ett tag. Innan vi hittar något finare. För finare finns det trots allt. Inspiration räcker ganska långt men inbland inte hela vägen. Undrar om någon hade gått på det om jag sa att en känd konstnär hade gjort tavlan. Många tavlor ser ju ändå ut som treåringars verk med fingerfärg. Många tankar föder det, måleriet. Har länge velat gå på bildterapi. Det låter så flummigt. Kanske gör det någon gång i livet när andan faller på. För andan ska man nämligen fånga, ofta.

En speciell midsommar

Midsommar har jag spenderat i det gröna sköna Skånelandet.
Vandrandes med massa packning upp och ner på bokskogsåsar.
Ljuset strilade ner mellan de täta bladverken när inte regnet piskade oss och manade oss framåt. Vi gick väl typ 2 mil på en och en halv dag. Inte illa för två biginners som jag och Kristin! När vi efter första dagens vandring kom till vindskyddet där vi tänkte slå upp vårt tält hade en barnfamilj hunnit före. Föräldrar och två barn hade blåst upp stora blåa luftmadrasser på trädäcket inne i skyddet. Regnet öste ner och vi var lite halvrädda för att inte få plats där inne under vår delikata middag. Men gästvänliga var denna lilla familj, de bjöd både på eld och jordgubbstårta!! Fantastiskt var ordet och vi gick mätta och belåtna och la oss i tältet medan regnet öste ner och vildsvinen ylade. Det kallar jag en perfekt midsommar!

Tips utöver det vanliga

Min gamla vän Hanna är grym på att sy och knåpa. Hon klär också om möbler och köper du en möbel av henne har du helt klart något originellt att ståta med. Inte nog med det så har hon ett miljötänk och använder gärna naturmaterial eller återvunna tyger. Om du vill ha en klänning, fåtölj eller något annat fint så gå in och kolla på hennes nystartade sida här: Hanna Sandsjö

Min kära syster har jag ju promotat här tidigare. Nu har hennes blogg på WWF-sidan Min Planet kommit igång ordentligt. För inspiration om hur du gör ditt liv mer eko reko kolla in hennes blogg här: Veronika Ekstrand. För annan bra info kolla även in annat på Min Planet.

Syster i det gröna!

News!

Idag har jag varit med om något alldeles fantastiskt roligt!
Mellan kl 10 och 14 har jag varit på en gruppintervju för kursen Samhällsentreprenör på Glokala Folkhögskolan. Tolv människor i ett rum som alla brinner för att göra världen till ett lite bättre ställe. Alla med olika utgångspunkter och erfarenheter. Det var verkligen superintressant och inspirerande att lyssna på alla andra och få respons på sina egna idéer. Att få verka i ett sådant forum ger enorm styrka känner jag. Förhoppningsvis, om jag kommer in, ska jag gå den utbildningen i höst. Utbildningen är på ett år och jag har på känn att det kommer bli ett väldigt roligt och spännande år! Läs mer om samhällsentreprenörskap, googla och kolla upp. Det är intressantare än intressantast!

p.s Det där som jag var så stressad över löste sig så klart...

Tillfällig hjärtsvikt

Jag är ängslig. Sitter och vrider mig i soffan. Axlarna är högre uppdragna än rullgardinen i sovrummet och huvudet bankar. Ett hjärnspöke har satt sig som en upprepande tankebana i mitt huvud. Skivan spelar om och om igen. För varje repris späns mina käkar lite hårdare och jag går som på nålar. Att skjuta på saker som inte känns så bra är inget framgångsrecept, att få nej om något man gärna vill göra och sen inte kunna lösa problemet är heller inget drömscenario. Jag är nu mitt uppe i båda. Det banala är att inget av dessa problem är viktiga. De har inget med mig att göra egentligen, inte det som på riktigt är viktigt för mig i alla fall. Varför lägger jag då inte dessa problem framför mig, kollar på dem, konstatera att de är banala och försöker lösa dem efter bästa förmåga och sen lämnar dem?

Vuxna som orkar

Måste tipsa om en bra krönika av Belinda Olsson om hur vuxenvärlden och politikerna sviker dagens unga. Ni kan läsa den här: Vi sviker de unga när de behöver oss som mest.
Krönikan tar sitt avstamp i mordet på flickan i Stureby och tjejen som tog livet av sig på ett vårdboende innan hon skulle vittna mot sin våldtäktsman. Olsson gör en viktig poäng när hon berättar hur hennes föräldrar var de enda som envisades med att hämta efter festerna på högstadiet, hur inga andra föräldrar gjorde det. Att hon med avund såg sin kompisar vara ute hur länge som helst utan regler om tider osv. Och hur hon senare har förstått att det var hon som hade det bäst. Att flera av hennes kompisar faktiskt var avundssjuka på henne för att hon hade närvarande föräldrar som orkade sätta upp regler.

Jag hade själv ganska tuffa regler att tackla när jag var i tonåren. Jag ljög och spelade totalt på min "duktiga-flicka-image" gentemot föräldrar och andra vuxna för att inte missa något som ALLA ANDRA fick göra. De hårda reglerna och ständiga uppassandet med skjutsning och hämtning uppskattades inte av mig vill jag lova. Men när jag ser tillbaka på det var det bra, det höll tillbaka mig lite grann i alla fall och det kan ha varit det som avgjorde mitt öde alla kvällar med häxblandning, fylla och konstigt umgänge. Det är jag glad för idag.

Ispiration!

När minutrarna tickar fram utan under.
Timmarna släpar eller flyger utan märkbart innehåll.
När dagarna byter namn om och om igen.
Då vill jag bli inspirerad. Det är ju som sagt livet som passerar. När natten blir till morgon - återigen. Då är det dags att ta på sig en blommig klänning, lite extra kajal och blåsa bubblor, baka bröd eller läsa en dikt. Allt för att känna på livet lite grann. Det smeker mig ändå efter egen vilja - mothårs eller medhårs. Jag vill känna tillbaka. Klappa och mysa. Gosa in mig i skrymslen och vrår. Hitta de vackra detaljerna och andas ut dem till egna skapelser. Vad jag än gör tickar sekunderna skonlöst vidare, blommorna suger upp sitt vatten och växer sig starkare.

Svammel

Fredag! Fredag! Fredag!
13 dagar kvar på jobbet. Som alltid när något lider mot sitt slut kan jag inte bärga mig till sista dagen. Nästan oavsett om jag gillar det eller inte så börjar jag blicka framåt, tänka vidare och så smått lämna. Jag har massor att göra de här sista dagarna så nån egentlig chans att "koppla ur" blir det inte. Men efter det blir det SEMESTER! Välförtjänt ledighet på sydligare breddgrader. Har inte varit längre söderut än Köpenhamn på 5 år. I-landsproblem nummer ett för oss bortskämda åttiotalister, men än dock. Jag känner mig smått traumatiserad. Nu ska jag sluta drömma och återgå till arbetet. Efter denna dag är det bara 12 kvar till självförverkligandets kalla ensamhet, upplyftande kreativitet och skrämmande krav. Längtar!

Pratsommar!

Sommarens höjdpunkter har presenterats!
Sommarpratarna i p1 är många och intressanta. Ann Herbelin och Bodil Malmsten, Ola Salo och Nour el Refai. Och många många fler! Kolla in den långa listan här: Sommarpratare i p1

Uppe bland molnen

Det rör på sig här i Malmö.

Det är fantastiskt hur livet ringlar sig fram,

hittar nya vägar.

Att vara hyfsat nöjd med tillvaron utan stressande tankar på förändringar är något helt nytt för mig. Att känna hopp och glädje över att inte få förlängt jobb är också något nytt. Säkerhetslinan är avskuren och jag flyger på höga höjder!

Paus

Ikväll har jag varit själv. Dragit fram i min egen takt. Pantat burkar för att jag känner för det. Torkat ur kylskåpet för att jag känner för det. Handlat knäckebröd för att jag känner för det. Gått sådär fort och hurtigt med rak rygg på gatan för att det är så jäkla härligt. Ibland är det otroligt skönt att inte spegla sig, mäta sig och parera. Slippa att inte ta ut soporna för att det inte är ens egen tur. Få gå precis när man vill. Inte behöva diskutera om det är en bra idé att panta burkarna just ikväll. Man bara gör det helt enkelt. Nu väntar en stor säng och en bra bok. I natt när han kommer hem och lägger armarna om mig kommer det kännas skönt.

Sammangjutet

Bubblan sprack och ut rann slemmet som var kvar av våra gamla minnen. Det rosa skimret föll platt till marken och stråkarna tystande. Kvar stor två nakna individer och blinkade i motljuset. Ögonen sved och lemmarna värkte. Dags att vända blad. Dags att gå vidare. Dags att låta pusselbiten som är du ligga still på sin plats och fylla sin funktion. Funktionen i en väv av upplevelser som tillsammans bildar mig.

Faith, I'm yours

Gårdagen var förlösande!
Himla roligt att springa lopp måste jag erkänna.
Kände viss press under dagen, ville så gärna att det skulle gå bra.
Och det gjorde det! Ingen övernaturlig tid direkt men 5 km på 33 minuter är ändå ok för att vara första gången på en sådan tillställning.

Jag passade även på att lägga mitt öde i händerna på en tävlingsarrangör. Nämligen arrangören av Run to the Beat. Det är ett grymt evenemang som går av stapeln 15 augusti i Malmö. En halvmara med livemusik längs hela vägen. Förra gången var i London och blev ett jättestort evenemang! Den här ödesgrejen går ut på att jag deltog i en tävling där vinsten är en startplats till loppet. Jag har aldrig sett mig själv som en långdistanslöpare men OM jag vinner den där startplatsen ska jag stå på startlinjen 15 augusti!

Cirkeln är sluten

Idag ska jag springa Blodomloppet! 5 km löpartävling i stan.
Jag har härmed brutit min tradition med att aldrig medverka i lopp och liknande.
Under alla år som jag pluggade på högskolan var ett tjejgäng från klassen med och sprang Vårruset. Men jag stod alltid bredvid och hejade, det påminde alltför mycket om idrottsdagarna i grundskolan som gav mig magont en månad i förväg. Varje år har jag alltså varit tvungen att ta ställning till dessa massaktiviteter och i och med det har frågan om VARFÖR jag är så ängslig kring just detta. Jag har alltid haft bra kondis, alltid sportat och aldrig varit mobbad eller så. I år tyckte jag att det var dags att släppa på hämningarna och det förflutna och helt enkelt bara he mig hän. Idag ska jag bli en del av den ljuvligt socialistdoftande massrörelsen som dessa löptävlingar har blivit och på så sätt bli en hel människa, nice!

p.s Ska även äntligen bli blodgivare!

Att ta skit eller inte

På senaste tiden har Underbaraclara skrivit ett par inlägg som varit svar på tal till några som kommenterat på hennes blogg. Jag har länge förundrats över hur Clara och andra stora bloggare pallar med vissa människor påhopp och allmänt hatiska attityd. Har tänkt att de måste vara bra härdade som orkar fortsätta trots mer eller mindre tydliga gliringar. Men nu verkar det alltså som att i alla fall Clara har fått lust att sätta ner foten. I ett inlägg skriver hon om responsen hon fick på ett annat inlägg om vanilinpulver. Hur det retat upp vissa läsare till oanade höjder. Jag är djupt imponerad av sättet hon bemöter dessa personer. Hon lägger helt över ansvaret för deras handlingar på dem och tar inte skit! Men jag blir också orolig över att de senaste inläggen av det här slaget tyder på att hon börjar tröttna. Det skulle vara så otroligt sorgligt om dessa människor vann. Det skulle dock inte vara så konstigt för inte vill man ju ta skit hela dagarna för obetydliga saker, då finns det kanske roligare saker att göra.