tisdag, december 30, 2008

Avslut 2008

Nu så här några dagar in på det nya året har jag äntligen skrivit färdigt min vanliga sammanställning av det gångna året. Det har hänt ganska mycket och långt i från allt går att sammanställa i listor... det viktigaste är nig alltför difust för att kunna formuleras i en enkel text. Men här kommer det jag skrivit ner.

2008 har varit ett år med mycket nytt.
Ny kärlek, ny examen, nytt jobb = ny lön = nya möjligheter, ny stad, nya vänner, ny vardag.

Lite gammalt har också funnits så klart. Lite trygga, bestående delar måste finnas för den perfekta balansen. Friskis och Svettis, Posten (åtta månader in på året iaf), gamla vänner och familjemedlemmar.

Nu till årets bästa-lista.

Årets film: Juno - Helt underbar film med inslag av smått panikartad moralpredikan om arbort men ändå helt fantastisk, poetisk och rolig.

Årets album: Håkan Hellström - För sent för edelweiss. Bästa soundtracket till allt.

Årets konsert: NERD - Way out west präglades av feberfrossa och redbul-kaos men Pharell Williams i NERD kröp in under skinner och fick alla att dansa och må grymt bra. Därmed stod han för sommarens överraskning och slog Håkan, Laakso, Timo mfl i konsertkategorin.

Årets tidning: Fokus - Intressanta reportage som man orkar läsa utan större anstränging. Men lite sport är det att ta till sig all info men det är också det fina med det hela.

Årets blogg - Underbaraclara. Började läsa henne i december men sällan har en blogg (en person) fängslat mig och triggat mig på samma sätt så är ändå helt klart årets mesta blogg.

Årets läsupplevelse: Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov (den är jättegammal, jag vet. Men jag läste den först i år.) Virvlande, full av fantasi och galna upptåg. Tålamod med ryska namn och extremt många karraktärer är dock ett måste för att orka läsa ut den.

Årets fest: Vår grymma inflyttningsfest med efterföljande dans på Debaser och underbart sällskap.

Årets klädesplagg: Klänningen så klar!

Årets ting: Öronproppar - klarar inte många nätter utan dom.

Årets mysigaste: Hösthelg hos syster med drakflygning och skogsvandring.

Årets insikt: Man kommer långt med ödmjukhet.

Årets jobbigaste: Vissa grannar...

Årets aha-upplevelse: Dalaplan - är det så här det hänger ihop!? Har äntligen fått klart för mig hur gatorna svänger och korsar varandra, så nu hittar jag =)

Årets överraskning: Jobbet - mina rekryteringstalanger var större än jag trodde.

Årets finaste: Mina vänner. Nya som gamla, alla på samma plats. Bara ett fåtal jag skulle önska till mig om jag fick ha min drömvärld. Det var mycket längesen det kändes så. Underbart!


2009 kommer bli fint.

Det vet jag helt säkert.

Mycket fina fester, konserter, kärlek och vänner i massor.

måndag, december 22, 2008

Upp till kamp

Någonting vackert sveper över rummet.
Knuffar undan den mörka. Den hamnar lite i hörnet. Vill inte riktigt ge sig av.
Lättfotad gör sig den sköna känslan hemma. Myser.
Med benen på bordet ser hon inte vad som väntar.
Överrumplad ligger hon snabbt slagen på golvet.
Åter har en strid förlorats.
Nästa ska vinnas.



P.s Och så är julen här vilket jag inte har mycket att säga om. Alla behöver vi lediga dagar så det är väl bra. d.s

onsdag, december 17, 2008

Årskrönika

2008
Januari månad var full av mys och vinterpromenader.


Februari värmdes upp av goda vänner


Mars bjöd på tokdans och hångel på Östersjön

April var kall men vacker ute på Henriks lott.


Under maj satt jag inne och transkriberade och drack te på högskolan.


I juni var det hets och fest, i plugget och bland kära klasskamrater...


att vara midsommarflicka hann jag också med.


I juli cyklade vi förbi raukar, förbannade det svenska vädret och hade närkontakt med naturen.


Augusti innebar skönsång med Håkan.


Septemberpicknick vid Turning Torso. Med vacker solnedgång och...


underbara nya skor!


Under oktober praktiserades nya högt flygande intressen.


November bjöd på kära återseenden och klubbkvällar.

December har mest inneburit filosoferande, apelsiner och förberedelser.
På dagens datum 18 dec står det i Levnadskonstens almanacka från 1963:

"När du avslutar dagen så befria dig från den. I morgon är en ny dag, alltför dyrbar med sina förhoppningar och löften för att man skulle slösa bort ett ögonblick av den på gårdagen."

Kanske ett löfte att ge inför 2009.

torsdag, december 11, 2008

Mitt hem, min borg

Vaknar av obestämbara dunsar slag skrap.
Mina tankar går till målarna som hållt till i trapphuset de senaste veckorna. Jag trodde de var klara med sitt jobb. Jag försöker somna om.

Hoppar till av ett plötsligt högt ljud som skär genom lägenheten.
En borr sätter igång. Stötvis jobbar sig ljudet igenom väggarna som vid det här laget vibrerar i kapp med min säng.

Jag inser att det är grannarna i lägenheten under som renoverar.
Jag ser framför mig hur de skrapar och drar ner tapeter och sedan slipar kanterna fina.

Min puls slår snabbare. Axlarna spänner och katastrofen är ett faktum.

Noll isolering som det är i det här gamla sketna huset sitter jag nu framför datorn och känner hur bordets träfibrerna darrar. Darrar gör också mitt humör. Jag som är ledig hela förmiddagarna och brukar finna en viss tillfredsställelse i att vara hemma och pyssla.

Mitt hem, min borg är inget jag upplevt sedan jag flyttade från föräldrarnas villa.
Jag börjar ledsna på att leva mitt liv mitt i grannarnas kaos och vardagsbestyr.

Snälla, ge mig en väl isolerad liten villa mitt i stan, nu!!

onsdag, december 10, 2008

kraft slag - andas

andas - förgör förtvina

förtvina - mönster ränder

ränder - pulsera hårdna

hårdna - frigör andas

andas - krafttag nyhet

nyhet - andas lugnt

amaryllisen blommar till slut

måndag, december 08, 2008

Professionell pokerspelare!?

Har precis gjort ett personlighetstest på nätet som baseras på Myers-Briggs/Jungs typologi.
Enligt testet skulle jag passa bra med yrkestiteln professionell pokerspelare! Förutom den oklara lilla detaljen stämmer resultatet läskigt bra. Tror jag. Så jag ser mig själv i alla fall och även sådan respons jag fått från människor i min närhet. Enligt testet tillhör jag typerna som är:

Självständiga, originella, analytiska och bestämda. Besitter exceptionell förmåga att omsätta planer i handling. Värderar kunskap och kompetens högt. Vill förverkliga sina visioner. Tänker långsiktigt. Ställer mycket höga krav, både på sig själva och andra. Födda ledare, men kan underordna sig andra ledare de respekterar och litar på.

Det är nog mycket nära sådan jag är, de värdena jag ser upp till och försöker leva efter. Samtidigt som jag avundas människor som är motsatsen. Jag lider en ständig brist på kreativa människor i mitt liv. Människor som bryter mönster och därigenom hjälper mig att bryta. Vill uppleva och vara nyfiken, spontan, bekymmersfri utanför mina ramar. För jag är duktig på att vara allt det där inom mitt territorium. Utanför fumlar jag.

För mitt test i sin helhet och för att göra testet själv klicka här: 41 frågor

Mystiskt mysigt

I ett litet toalettbås på Malmö museer gjorde jag en mystisk upptäckt. Den gjorde mig häpen, full i skratt och nyfiken. Också lite rädd. Började se mig om i det lilla båset, fanns det kanske en kamera gömd? Kände mig på något sätt övervakad. Jag funderade länge. Läste och grunnade. Bestämde mig för att ta ett kort. Dokumentera. Sedan rådfråga min vän som väntade utanför. Eller. Kan jag inte bara vara lite vågad. Spontan. Bara göra det. Ta tillfället i akt! Men. Menar de verkligen det jag tror? Kommer ett larm gå av så fort jag närmar mig? Bäst att låta bli. Bäst att hålla skojarna på halster en stund till. Eller låta de människor som förstår mystiskt mysiga saker själva hålla på med det. Inte ska jag komma och tro att det är menat för mig. Nej, ett kort räcker. Då kan jag i alla fall visa upp att jag har sett den. Skratta åt det. Tänka tillbaka och mumla att "det där var ju allt lite mysigt och lite mystiskt".

torsdag, november 27, 2008

Insikt 27/11

Jag har gått runt och varit arg på att jag som nyexad student har så svårt att få ett vettigt jobb. Hela tiden måste jag vara så himla tacksam över om jag ens får ett jobb, vilket som helst! Medan mina hjärnceller ruttnar och all min kunskap försvinner ut i glömskan så måste jag känna tacksamhet över att ens kunna betala hyran. Detta har jag grymtat över ett tag nu. Vissa håller med och tycker det är förjävligt medan andra menar att det är så det är de första åren.

Oavsett hur det nu ligger till har jag denna morgon kommit till insikt.

För det första har jag knappt sökt några "seriösa" jobb (ca 5 st). Alltså kan jag då anta att jag inte ens vill ha ett jobb där jag får använda dom där hjärncellerna. Den slutsatsen kan vara svaret på varför jag inte har tagit till några av de stridsåtgärder som jag rekomenderar mina vänner att ta till i det här läget. Till exempel spontanansökningar, skapa behov av mina egna tjänster hos den arbetsgivaren jag vill jobba hos (och sen ringa upp till dom och berätta varför de verkligen behöver mig) osv osv.

Arg över hur arbetsmarknaden funkar i det stora hela har jag fortfarande rätt att vara men kanske inte så arg å mina egna vägnar... Så länge jag inte försöker skapa förutsättningar för mig själv att tränga igenom den massiva muren av akademiker som står och trängs med mig för att få komma in, släppa hjärncellerna fria och till slut bli säkra på att alla år på högskolan spelar roll så kan jag inte vara arg.

Och jag vet att när jag väl är där på "den där platsen" så kommer jag inse att det inte är så stor skillnad på folk och folk. Nya kollegor med IQ noll som bara skarvar och inte gör sitt jobb, skvaller, pikar och sociala koder (regler) kommer att behöva registreras och följas eller revolteras mot. Allt börjar ändå alltid om igen på något sätt.

torsdag, november 20, 2008

En ny blogg

Jag och syster har börjat blogga på samma ställe.
För att läsa om hur vi ser på hälsa, miljö, samhället och hur man lever hållbart kolla in Systrarna Ideal.

Från det gamla arkivet

Rensade bland mina dokument på datorn igår och hittade dikter jag skrev för åtta år sedan. Jag verkar ha tänkt på precis samma saker då, som jag gör nu. Samma existentiella frågor snurrade i mitt huvud. Fascinerande hur lite som förändras, som byts ut mot något helt nytt. Med tiden blir det bara djupare och kanske mer genomtänkt. Lite mer visdom får jag väl anta att jag har samlat på mig under åtta år. En hel drös nya erfarenheter och möten med olika människor.

Jag var lite överraskad över att dikterna var så pass bra, så därför tänker jag bjuda på en Annikadikt a la 2001.


Skrik efter verkligheten


En uppblåst värld, en låtsas värld.

Uppblåsta orgasmer - på låtsas

Smiliga leenden - på låtsas

Gamla goda vänner - på låtsas

Snygga killar - på låtsas

Internetkontakter - på låtsas

Trasig dagispop - på låtsas

Brun utan sol - på låtsas

Uppblåste utdragna skrik efter verkligheten,
en verklighet som är en låtsasvärld.

En låtsasvärld som är verklighet.

söndag, oktober 26, 2008

Vampyrfrossa

Sommaren 2004 låg jag utomhus i en stockholmsförort och sträckläste John Ajvinde Lindqvists "Låt den rätte komma in". Välbekanta förortsmiljöer fick nya invånare när vampyrerna flyttade in. Det är en sån där läsupplevelse som man kommer ihåg. Jag kommer ihåg var jag var när jag läste, kommer ihåg vad jag kände och tänkte.

Igår såg jag filmen på bio. Jag hade höga förhoppningar och gick dit med skräckblandad förtjusning. Det kan ju, som vi alla vet, bli väldigt fel när bra böcker blir film. Men jag hade inte behövt vara ororlig för det jag fick se var den bästa film jag sett på väldigt länge. Bästa film ,alla kategorier. Sjukt bra foto, stämningarna var fantastiska, skådespelarna också.

Så ska man läsa boken eller se filmen? Måste du välja, så ta boken. Men mitt tips är att du gör både och.

tisdag, oktober 21, 2008

Den inre kretsen

Att vara allierad med chefen har jag tänkt som något mycket positivt.
En stabil känsla. Tryggt som en varm hand i min.
Men i verkligheten känns det faktiskt något betryckande.
Säkert men ändå inte. Oklart.
Inget mandat ger mig den rätten.
Bara att jag (och ett par till) är lite smartare.
Lite mer intressanta.

Ja, så måste det vara.

Din hand i min. Jag håller hårt.

tisdag, oktober 14, 2008

sömnlös

Rosorna på tapeten lugnar mig.
Det känns trevligt att studera dem.
En stund.

Den fula IKEA- cylindern med alla våra underkläder och strumpor i hänger och svajar lite i draget från fönstret. Den är turkos och jag undrar vilken natt vi ska vakna av att kardborrefästet lossnar från vår nedtyngda gardinstång.
Jag räknar till 20 och tänker att den kommer lossna just när jag tyst mumlar fram de sista siffrorna.
Det gör den inte.
Trots att jag räknar till både 20, 50 och 100.

Byter rum efter några timmar hopplöst snurrande i den delade sängen.

Skönt med svalka och plats att röra ben och armar.

Studerar hur morgonsolen till slut börjar spela mellan persiennerna.
Slumrar sakta in i en sista episod av lösryckt sömn.

Just denna sista stund brukar vara den som skulle kunna varat längst.

onsdag, oktober 08, 2008

Storslaget

Har kommit en bit i mitt tänkande och funderande på vad framtiden bör handla om. Men fortfarande; SÅÅÅÅ många möjligheter, så LITE tid.

Starta eget, Resa, Plugga, Ha ett "redigt" jobb, Jobba ideellt, Träna, Dansa.

Men nog stress och nu till drömmarna.
Har en kompanjon som jag tror starkt på.
Vill satsa, göra något jag inte säkert vet hålller.
Kasta mig ut i helt okända terränger och se om någon vill hjälpa mig fram. Vill de inte så kämpar jag på ändå. Till slut tror jag på att det kommer gå bra. Det brukar göra det och ska fortsätta göra det. Det är min plan. Planen är redan på gång men än krävs med mycket till.

Mod, flyt, duktiga hjärnceller och positivt tänkande.

Tror det kan lösa sig det här.

lördag, september 27, 2008

Önskningar

-Vill komma på något jäkligt bra att försörja sig på.
- Vill ha bestående kärlek.
- Vill vara mer kreativ.
- Vill kunna slappna av mer fysiskt.

Det finns helt enkelt en massa saker jag vill. Jag vill skriva en bok. Det vet jag att jag kommer att göra. Andra saker jag tänker på vet jag inte om de är uppnåbara. Kanske inte värt att tänka på dem alls då?

söndag, september 21, 2008

ESF i Malmö 2008

Jag har jobbat på European Social Forum hela veckan. Det har varit intressant men höjdpunkten var helt klart igår när jag gick i den stora demonstrationen. Härlig känsla! Samhörighet, glada människor, bra musik och ett sjukt långt tåg.


Tur att man tillhör vänsterblocket för högern skulle aldrig samlas på det sättet. Inte för att förbättra världen i alla fall. Möjligtvis kan vi få se dem protestera på gatorna när inkomstskatten höjs när Mona tar över. Men nej, inte heller det är speciellt troligt tror jag.

Så som sagt, tur att man tillhör vänstern så man får vara med och härliga folkfester med människor från hela världen. Det har varit en bra vecka!


Det finns folk till allt...

Det finns folk som kommer undan med vad som helst. Hela tiden.

Med sin charm och list gör de det för det mesta helt obemärkt. Först en stund efteråt kan en känsla av att ha blivit lurad komma smygande. Jag känner mig ofta dubbelt lurad av dessa människor. De sätter sig liksom lite över de sociala reglerna. Som om att de har tänkt ut hur de ska kunna verka helylle samtidigt som de inte tar hänsyn till någon annan än sig själva.

Vad är det för sätt?, undrar jag när jag aldeles för sent kommer på att jag blivit lurad på konfekten.

Jag är trött på sånt. Det finns flera sorter av dem. Strategerna som ser alla människor som framtida kontakter som de kan komma att utnyttja. Jag är själv i viss mån en strateg men försöker att se människan bakom "kontakten". Jag spelar inte ut folk mot varandra bara för att få ut största nyttan av min "kontakt". Jag känner däremot flera som inte tvekar för dessa metoder.

Sen finns det de som har svårt att se att en bra relation oftast kräver ömsesidig respekt och innehåller vissa förpliktelser. Som helt enkelt måste göra det som de känner för just där och då. Oavsett löften om matlagning, dans-på-bordet, tedrickande, skridskoåkning eller vad som helst. De får oftast som de vill utan sura miner på grund av att de bjuder in den lovade till de nya aktiviteterna. Det blir liksom upp till den personen om det blir nåt eller inte. "Nähe, du ville inte följa med ikväll. Jag förstår, vi ses nån annan dag." Och off they go på deras nybestämda äventyr.

Då tänker väl ni att "det är ju bara att säga ifrån om du är så sur på dessa människor". Ja, klart att det är så. Men dessa människor ger mycket lite utrymme för det. De ursäktar sig inte, de ger en liten del av kakan och medan man käkar på den så drar de.

söndag, september 07, 2008

Tillbaka med en lista

Vilken bok läste du senast?
Flyga Drake av Khaled Hosseini

Vilken bok läser du nu?
En smak av vin - Joanne Harris

Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Ganska jämt fördelat men kanske en övervikt på manliga.

När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?
Om det är en bra bok ser jag inte fram emot att vända sista sidan...

Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
En blandning av vad som syns i olika media, genre och baksidetext. Och så är det ju mer sannolikt att jag köper en bok som är snygg också!

När blir en bok för lång?
En bra bok blir aldrig för lång.

Vilken bok blev du senast berörd/inspirerad av?
Flyga Drake eftersom den gav mig en tydligare idé om Afghanistan och de människor som lever där. Den självklara insikten om att ett helt folk lever sina liv där medans världen bara pratar om USA och talibaner.

Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Svårt att sätta genre-etiketter tycker jag. Men det är i alla fall mest skönlitterära böcker med varierande grad av verklighetsanknytning. Inga deckare och få biografier och faktaböcker.

Rekommendera 5 författare:
- Douglas Coupland
- Toni Morrison
- Per Anders Fogelström
- Arundhati Roy
- Sara Stridsberg

onsdag, juli 16, 2008

Vardag

Det är fint väder ute idag. Timmarna går för fort ifrån mig och jag är fortfarande trött efter förra veckans gotlandsvistelse. Vill mest bara kolla tv och läsa, kanske städa lite. Känns som att jag måste gå ut, röra på mig, sola. Men plötsligt är klockan 15.00 och då är det snart dags att gå till jobbet. Ekorrhjul. Några dagar till. Sen är det nya tag, men har hört att det ska regna i helgen...

onsdag, juni 18, 2008

Tröttsamt

Jag är så trött på bilden av den sura, griniga och manipulativa flickvännen.
I vissa kretsar stöter man aldrig på henne men i andra förs hon på tal ständigt.
Kommentarerna kommer ofta från killar som själva inte riktigt lyckas få till det och som därför inte heller unnar sin polare lite kärlek. Der hela eldas på av att den bitchiga flickvännen ständigt avporträteras i media, i filmer och tv-serier. Idag hade jag ett intressant samtal med F: s kompis som jag träffade på skolan:

Jag: Ska du med och kolla på fotbollen ikväll?
Han: Jaa...
Jag: Vad kul, har ni sagt nån tid?
Han: Jag tror F sa kvart i åtta, samma som förra gången.
Jag: Aha, sa F det?
Han: Ja, va det fel eller?!
Jag: Nej, jag hörde inte riktigt vad du sa. Vi har inte pratat om det så jag vet inte vad han har sagt...

Typisk situation. Det jag säger övertolkas och det är typ självklart att jag är kontrollerande och vill ha det på mitt sätt. "Min pojkvän får minsan inte se på fotboll hur som helst. Ska han göra det så är det med mitt godkännande."

Jäkligt skumt det där. Folk menar kanske inte direkt nåt illa men det är ju tydligt att bilden av den där tjejen är lätt att lägga på kompisarnas flickvänner. Jag har hört fler än en snacka skit om polarens tjej...

Men det jag allt som oftast kommer fram till gäller även här....
för det finns mängder av skitstövlar till pojkvänner som kontrollerar, manipulerar och lurar sina flickvänner. Det finns också mängder av pojkvänner som manipulerar sina pojkvänner och mängder av flickvänner som inte är helt schyssta mot sina flickvänner.

Så vi är alla människor. Det bitchiga flickvännen finns men inte mer än den bitchiga pojkvännen.

tisdag, juni 17, 2008

Planer

Jag tänker just nu mycket på hur jag ska få den här sommaren till något bra.
Det gör jag varje år vid den här tiden. Eller vanligtvis är jag mitt i den nu och har ägnat de föregående två månaderna åt frenetisk tankeverksamhet kring ämnet.

I år har jag inte flyttat på mig vilket gör att det känns som att sommaren ännu inte riktigt har börjat. Jag väntar fortfarande på att den ska kicka igång. Jag har fått för mig att den kommer göra det till midsommar, eller till jag ska ut och resa, till almedalen eller i alla fall tills jag ska var i Västerås och bara jobba kvällar...

Jag har en hel del ideér. Vanligtvis stannar det just vid det... men i år tänkte jag göra verklighet av i allaf all någon av mina höga ambitioner.

Här är ett axplock av mina funderingar:
- följa ett träningsschema maniskt
- läsa alla klassiker jag kan komma på
- lyssna in mig på "gammal" musik som typ Dolly Parton, Dylan, Elivs osv
- lära mig spanska via ljudband (mp3!)
- förbereda mig sjukt seriöst för flytten och katalogisera alla mina grejer och slänga allt jag inte använder.
- leka hemmafru och ha maten redo varje dag när pojkvännen kommer hem från jobbet.
- specialisera mig på att vinna tävlingar på nätet och lösa korsord för att vinna lotter och hundralappar.

Vad det än blir som ska skyffla bort tristessen har jag planer på att blogga om det.

lördag, juni 14, 2008

Bilddagbok

Mina senaste månader i bilder

Utsikten från ett av de grupprum vi bott i under våren

Maria är flitig framför datorn.
(Notera termosen!)

Lite nöjen har jag hunnit med. Grym konsert med Timo Räisänen

Tillbaka i grupprummet. Jag transkriberar intervjuer.
Ca 40 timmar hade jag hörlurarna på sammanlagt.

Let me out!

tisdag, juni 10, 2008

Hopp om ett rikt liv

Mycket har hänt sedan jag skrev här senast.
Jag kan numer säga att jag har en examen. En examen i folkhälsovetenskap. Det känns väldigt bra.

Efter den totala urladdning som helgens konstanta fest gett har jag mest sovit och lyssnat på P1. Jag blir väldigt lugn av att lyssna på P1. Det är absolut ingen stress bland de sävliga radiopratarna. De pratar om relevanta saker. Jag får många nya kreativa, intressanta tankar och förundras över att jag kan finna intresse i ett program som heter "Odla med P1".

Igår lyssnade jag på en intervju med en kvinna som är etikforskare. Det var ett högst personligt samtal och hon delade med sig av sina filosofiska funderingar. Mitt i detta samtal uppdagades min utopiska drömbild av hur jag vill att mitt liv ska vara. Hon berättade om sin realtion med sina tonårsbarn. Att de under helgen hade en pågående filosofisk diskussion om rättvisa. Vad är rättvisa? Vem kan kräva rättvisa? Kan man ens prata om rättvisa i dagens samhälle? Dialogen hon beskrev är den jag vill ha i mitt liv.

Jag tänkte: oj oj oj, det finns människor som inte ber om ursäkt för att de tycker om att prata om de filosofiska frågorna, politik och
det som inte har några givna svar.

I mitt huvud pågår en monolog/dialog kring dessa frågor ständigt. Då och då yttrar jag en fundering till någon men i 99 procent av fallen får jag inget gensvar. Varje gång är det en stor besvikelse och leder till frustration. För mig är det som syre att få prata om dessa frågor. Jag har svårt att förstå alla de som inte verkar ha något som helst behov av att vända och vrida och lyfta på livet.

Jag har ända sen jag var liten upplevt att mina vänner och andra tyckt jag varit jobbig, pretantiös, omständig, besvärlig, tråkig när jag velat prata om annat än det ytliga eller personligt djupa som typ pojkvänner. Jag har lärt mig att hålla igen och att ha den dialogen med mig själv eller genom karraktärer i böckerna eller att få näring genom att läsa tidningar.

Men jag tycker det är fattigt. Det är fattigt att inte kunna prata om det som för mig spelar störst roll. Som tur är har jag mött folk som är som jag på senare år. Och jag tror ändå att alla har de här frågorna inom sig. De kanske är rädda för att inte passa in och verka pretantiösa om de pratar om annat än det som är aktuellt för dagen med allt från fotboll till shopping eller relationsproblem. Precis som jag har varit och fortfarande är ibland.

Det var befriande att höra kvinnan på radion berätta om sina samtal med sina söner. Just i det avseendet lever hon mitt drömliv.

lördag, maj 31, 2008

This is me then..

För 5 år sedan...
var jag 19 år och skulle precis ta studenten. Jag var redo att lämna småstaden och siktade mot England. Väl där träffade jag två underbara människor som blev mina bästa vänner. Det var mycket fest, plugg och härlig tid tillsammans. Under tiden försökte jag komma över Elgen och flirtade med snygga sportkillar i VIP-kön. Det var frigörelse och det var härligt. Det var dyrt och det var utvecklande.

För 3 år sedan...
var jag 21 år och bodde i Stockholm. Hade precis kommit hem från en lång resa i Asien/Australien och var lycklig sambo i förorten. Svalde min stolthet och började jobba på Citymail igen. Ville dock bort från det cyklande livet och sökte till högskolan för att komma bort.

För 1 år sedan...
var jag 23 år, bodde i Västerås och led av separationsångest då alla mina nära vänner flyttade från stan. Sakta började livet dock ljusna och planer på att spendera sommaren i Malmö började ta form.

För 3 månader sedan...
blev jag kär och många timmar tillbringades tillsammans med nuvunnen kärlek. Plötsligt började plugget kräva sina 40 timmar i veckan och tåget till Stockholm besöktes frekvent. Verkligheten knackade på dörren och möjligheter kom till mig.

Idag...
ska jag förbereda min presentation av mitt examensarbete. Jag ska spela beachvolleyboll, dricka drinkar och dansa till sent på natten.

Om 1 år...
är jag 25 år och är i Sydamerika och jobbar med förebyggande folkhälsoarbete sedan 3 månader tillbaka. Om ett par veckor kommer min älskling och vi kommer resa runt i en månad. Inkaleden, Rio de Janeiro och sköna stränder står på schemat. Sedan bär det hem till Malmö för en sommar i Västra hamnen och i Vankiva.

tisdag, maj 27, 2008

I väntan på nåt gott

Mitt liv kretsar just nu kring enbart dessa ting:

UPPSATSEN

kolla mailen

och till viss liten del prata om höstens äventyr.

Jag längtar tills mitt liv blir med sig likt igen.
Mer pussar.
Mer sol.
Mer rörelse.
Mer glass.
Mer telefonsamtal.
Mer dans.

En cirka tre veckors lång väntan återstår. Men sen är det SEMESTER!

måndag, maj 26, 2008

Skuggan

En man förföljer mig. Jag ser honom överallt. Varje gång söker han ögonkontakt. Ibland tror jag att han är en låtsasperson. Han går där med sin rutuga skjorta och ryggsäck. Han se ut som en Adam Sandler-karaktär. En filmtönt. När jag går till toaletten och kollar in i biblioteket så står han där och läser en tidning om datorer. När jag värmer min mat i skolans pentry så gör han det också. När jag parkerar cykeln så såtr han och tar av sig cykelhjälmen precis bredvid. När jag går in i datasalen kommer han in strax efter. Han påminner ruskigt mycket om en kille från när jag var liten, vilket gör det än mer creepy. Förföljas eftter förfölja. Vet inte vad som är hönan eller ögget här men i vilket fall som helst så har ryggsäcks-mannen och jag väldigt lika rutiner. Det är uppenbart att han också har märkt de ständiga sammanträffanden som sker. Hans uppmuntranden ögonkontaktssökande är något jag starkt motsäger mig. Vet inte varför men jag får inga sköna vibbar. Är han en låtsasfigur eller är han verklig? Vem förföljer vem?

torsdag, maj 22, 2008

Notes

Tomt huvud
Slappa muskler
Utplattad rumpa
Musarm
Spasmer
Théfläckar på tänderna
Sittveck på magen
Sju dagars disk
Överbelastad dator
Olästa tidningar
Tomt kylskåp
Frustration
Småätande ("Det är så synd om mig")

Drömskt stirrande ut genom fönstret

Dylan sjunger och jag skriver, skriver, skriver. Den här uppsatsen kommer att bli lång. Undergången är nära. Jag har strösocker i min fil.

torsdag, maj 15, 2008

Don't be a fool

Fallen av hudcancer har ökat med 40 procent i Sverige rapporteras det om i tidningarna.
Den största risken för att få hudcancer löper man om man solar tills man bränner sig. Och hudcancern kommer inte som ett brev på posten utan kan ta nåt/några år. Sola inte utan solkräm och inte för länge. Så enkelt, simpelt, piece of cake! Du blir inte en snyggare sjukling för att du tycker att du ser fräsch ut den här sommaren.


Don't be a fool.

tisdag, maj 13, 2008

Manipulerad

Jag gick upp ur sängen och gjorde mina morgonrutiner.
När jag var framme vid klädvalet stannade jag en stund och stirrade in i garderoben. Bestämde mig till slut för en vit tröja, jeans och mina nya skor.
För att visa upp min nyvunna brun-utan-sol-bränna OCH mina nya skor började jag vika upp byxbenen en bit. När jag hade fixat ett tag stannade jag plötsligt upp, sedan vek jag ner byxbenen igen och började om. När jag var nöjd tog jag på mig skorna och tittade mig nöjt i spegeln.
"Så ska det se ut" tänkte jag.

24 timmar senare slog det mig hur sjukt det hela är.
Ni undrar säker vart mitt resonemang är på väg nu men grejen är att det där med exakt hur man bör vika upp sina byxor är högst intressant.

Jag läser inga modetidningar eller liknande men det är ändå sjukt svårt att inte snappa upp vad som är "rätt". Uppvikt lite slarvigt med små veck ska det va och då helst på chinos.

Det var en moderapport från mig om hur tycke och smak vänder kappan efter vinden....

fredag, maj 09, 2008

Framtiden är här

Coolast idag är helt klart Mats Calla, butiksägare till Ica i Teg som beslutat att inte längre sälja cigaretter i sin butik.

Modigt, rätt, kaxigt och sjukt bra för folkhälsan om det kan inspirera fler handlare att föja efter. Affären blir därmed den första i Sverige att sluta med dubbelmorlaen att genom sponsring stödja ungdomsidrott och satsa på hälsosam mat och samtidigt sälja cancerframkallande äckliga pinnar. Frågan är vad som gäller för snus? Kommer det fortfarande säljas? Det förtäljer inte historien.... det tar i så fall lite udden av det hela.

Men Mats Calla är ändå dagens och framtiden hjälte!

Läs om det i DN: Inga cigaretter på Ica i Teg

onsdag, maj 07, 2008

Det bor en spindel i min kropp
Vissa dagar vilar hon
ibland springer hon runt och jagar
jag känner de små fötterna klia i maggropen
mitt husdjur börjar bli orolig och hungrig på mer
till slut kanske hon hittar något att fånga i sin väv
idag stannar hon precis utanför hjärtat där fornuftet säger till henne, smaskar på sitt byte

På natten kilar hennes snabba fötter runt och rotar i både vänster och höger hjärnhalva
Jag vänder och vrider mig oroligt i sömnen när hennes håriga ben rör upp mitt medvetande
Hon formar mina drömmar

Vissa dagar vilar hon och lugnet sprider sig
hennes väv sprider sig inte längre i min kropp
Hon ligger mätt och belåten och sover någonstans nere vid fötterna

Men snart vaknar hon igen och hennes små fötter ska återigen kila runt och ställa till oreda i jakt på något saftigt att sätta tänderna i.

torsdag, april 24, 2008

För tio kronor spår jag din framtid

Varje dag sysselsätter jag mig med att leva större delen av tiden i den okända framtiden. En vana som hänger i sedan länge. Allt för att vara beredd, kunna parera, väja och styra så att allt ska bli så bra som möjligt. Det är ett himla slit det där. För jag vet ju aldrig vad som väntar runt nästan hörn så att säga... Men idag när jag 7.20, i strålande solsken satte mig på cykeln så fanns bara nuet. Det är inte ofta jag är utanfölr dörren så tidigt numera, men den här tiden på året när fåglarna kvittrar borde det hända oftare. DET VAR HÄRLIGT!

Härligt är det också att hänga med Henrik till hans kolonilott, att äta glass i hamnen, måla en teckning och se vattnet breda ut sig under rälsen mellan Gamla stan och Slussen. Det glittrar så fint. I övrigt tänker jag mycket på kommunikation- bra/dålig?! och pengar - katastrof. Nu är det dags att lyssna på fantastiska Duffy. Ladda hem eller köp hennes skiva idag för den är grymt bra!

Jag kan lätt spå framtiden när det gäller att ni kommer älska Duffys skiva, det kommer bli många glassar i hamnen framöver och pengarna kommer snart ta slut än en gång för att sedan ca 10 dagar för sent åter trilla in på kontot. Men vad som kommer att hända i höst, hur sommaren kommer att bli, om jag kommer hitta nya vårskor eller om Mälaren kommer bli varmare än 20 grader i juli kan jag inte veta. Så nu ska jag sluta tänka på det och som sagt lyssna lite musik.

tisdag, april 15, 2008

Tröttsamt

Är så trött. Hela tiden. Solen skiner ute ibland har jag hört men det är tungt att skriva uppsats . Att vara beroende av andra människors välvilja för att få igenom alltihop. Att lyssna på folk som inte kan svara på en enda rak fråga. Att dricka så mycket te och småäta så mycket att blodsockret åker berg- och dalbana. Mitt huvud känns som bly och en trög massa flyter runt där inne. Solen skiner ute ibland har jag hört. Jag ser den från tågfönstret. Passerar Jakobsberg, Sundbyberg, Tomteboda och Staden börjar ta form framför mig. Bara för att en och en halvtimme senare vända tillbaka hem till datorskärmens blinkande ljus.

Står gymmet kvar? Vad ska man hitta på för att orka umgås på kvällen? När ska tidningen läsas och maten inhandlas? Somna är svårt när hjärnan under de "lediga" stunderna griper tag om framtidsfrågorna. Ingen rast och ingen ro i tankesmedjan.

Jag lyssnar på människor med andra ideologier. Jag blir förvirrad. Jag lyssnar på människor som brinner, precis som jag och jag undrar hur dom orkar år ut och år in.

Jag är inte stressad som jag är ibland, bara trött i hjärnan. Överhettning sker dagligen. Nedkylning och nytändningm behövs och det snarast. Tänk att det kan vara så här jobbigt att leva och må bra. För trots allt mitt gnäll så är allt bra. Bara lite för varmt, lite för mycket tvivel, lite för mycket anpassning och information.

Solen skiner ute har jag hört och ikväll ska jag faktiskt gå ut och möta den.

lördag, april 12, 2008

Nulägesanalys

Liite sjuk
Kärlekskrank
Orolig
Sentimental
Filosofisk
Sömnig

tisdag, april 08, 2008

Who am I?

Häpnandsväckande.
Jag lyckas få sååå lågt på alla test jag utför dessa dagar.
Allt från nutidstest till boknördstest.
Kan det vara så att jag inte alls känner mig själv?
Att jag vill vara någon jag uppenbarligen inte är?

Många frågor och inte så många svar.
Kanske är dom där testen inte anpassade till högintellektuella varelser som mig själv... eh... ja ja.

Fick i alla fall bara 49 % på boknördstestet.
Jag vill vara mer boknörd!

måndag, april 07, 2008

Updates

Helgen bjöd på konsert med Timo Räisänen.
Väldigt bra musiker, låtar, dricka och vänner.

För övrigt läste jag i DN idag om ett test för att se hur mycket boknörd man är.
Ska göra det senare men här har ni länken: Hur mycket boknörd är du?

måndag, mars 31, 2008

Mysteriet tätnar... och bryter ner mig

Borde laga mat nu. Blodsockret är på en mördande låg nivå. Men först måste jag få beklaga mig en stund. Det är nämligen så att jag är utsatt för en komplott. Någon smider elaka planer och har lagt en förbannelse över mig. Det handlar så klart om cyklarna. Punka, växlar som inte funkar, skeva däck, snodda cykelkorgar, förstörda lås... listan kan faktiskt göras längre än så. Under mina snart två och ett halvt år i Västerås har jag haft punka minst fem gånger och förbrukar tre cyklar. Jag är den stadigaste kunden i Cykelringen historia, säkert såttt för hälften av deras pesonalkostnader!

Den senaste händelsen som fått mina misstankar om komplott att blossa upp är att min helt nya cykel som tranporterats med bil 22 mil till Västertås för två veckor sedan i lördags fick besök av en fot eller två. Någon har antagligen hoppat på bakdäcket och på så sätt gjort hjulet så snett och vint att det inte går att laga. Måste ersättas med nytt däck vilket kostar mellan 1200-1500 kronor. Vad är detta! Varför händer detta mig om och om igen! Jag vill ha svar och jag hoppas komplottmakarna visar sig nån dag och då lovar jag att det inte blir trevligt.

Jag har några funderingar kring vilka som kan tänkas ligga bakom.... min värsta okända ovän, någon ur personalen på Cykelringen som är hemligt kär i mig, personalen på Cykelringen som vill ha löneökning, tomten, kapitalisterna eller oturen!?!?!?!!?

tisdag, mars 25, 2008

Blandad kompott

Påskveckan bjöd på varierande innehåll och uppvakanden av stora mått.

Pluggade inte riktigt så mycket som jag hade velat.
Tränade precis så mycket som jag hade tänkt mig.
Hade så sjukt kul som bara två nyförälskade kan ha på en Ålandskryssning.
Blev precis så full som man kan förvänta sig att vara på en Ålandskryssning.
Påskmiddag hos svärföräldrarna var lika ångestfylld som mitt bakfulla jag den aktuella morgonen befarade att den skulle bli (en rerun i fräschare tillstånd måste bokas in!)

Uppvaknandet bestod i att statistiken sällan ljuger och att jag faktiskt kan motivera mig själv till att träna precis så mycket som jag gjorde en gång i tiden för alltför länge sen.

En annan stor sak som hänt i mitt liv är att jag klarat mig utan nässpray i tre dagar nu! det är det längsta jag varit utan mitt kära spray på ca ett år. Jag är hoppfull inför framtiden som oberoende nässpraysanvändare!

Väggtapeten i vår stiliga hytt med stort fönster ut mot havet. Classy!

torsdag, mars 20, 2008

Guldkant

Om du vill få lyckokänslor, lyssna på Stevie Wonder

Om du vill få lyckokänslor och samtidigt vara kreddig, lyssna på Sara and Tegan på deras myspace.

Min Gud Konsekvens; vi kommer aldrig att mötas

Dom som känner mig vet att jag har principer, att jag säger vad jag tycker, att jag som sagt har en viss livsfilosofi.

Dom som känner mig vet att jag sätter stort värde i att leva som jag lär.

Dom som känner mig vet att jag inte alltid lyckas.

Dom som känner mig vet att jag ibland har motstridiga känslor gällande alla dessa tankar om hur ett bra liv borde vara och vad jag spontant ibland efterlängtar. I stora och små frågor krockar det, ständigt.

Dom som känner mig vet att jag tänker en hel del på vad krockarna beror på och hur jag ska lära mig att väja.

Ibland tror jag att orsaken till att jag ibland helst skulle vilja flyga jorden runt hela tiden och shoppa hur mycket som helst ÄVEN om jag vet att det är helt FEL beror på vad samhället har lärt mig om lyx och lycka. Ibland tror jag att det beror på nåt slags mänskligt begär efter just sådana saker(?!) Men ärligt talat, det sistnämnda argumentet använder jag bara för att ursäkta när jag trillar dit och gör något jag egentligen inte kan stå för...

Vet vi inte innerst inne att det inte handlar om pengar och lyx. Vi eftersträvar dom där sakerna bara för att vi oftast tänker oss att göra det ihop med någon vi tycker om. Vad är ett ensamt jetplan på väg till NY mot en tältsemester i fjällen tillsammans med någon man älskar?

men det måste vara ok med krockar, ingen är perfekt liksom...

men alla som känner mig vet att jag alltid kommer att försöka. Jag kommer att snubbla på vägen och till den dagen jag i praktiken fullt ut kan uppskatta det jag egentligen tycker är värdefullt i livet kommer jag ibland "unna" mig att frångå min livsfilosofi....

ses i shoppinggalleriorna, i Thailand (på flyget) och ute på nätet många gånger innan den dagen infaller.

GLAD PÅSK!

fredag, mars 14, 2008

ups and downs

Saker som får solen att skina:

- kärleken
- all ny oldie-inspirerad musik till exempel Duffy
- Juvelen- Sveriges Prince
- röda naglar
- härliga vänner
- snart klar i Västerås
- DN

Saker som gör mig irriterad:

- Jan Björklund
- min egen envishet
- trasiga cyklar
- folk som spottar i hissen

måndag, mars 10, 2008

Inte hemma.

Inte många bloggar blir skrivna här just nu.
Jag är inte hemma.

I stället kramas jag, pussas, pratar, lagar mat, promenerar, läser DN, lyssnar på musik, sover, ser på Lost, duschar, konsumerar, ser film, brottas, kittlas, dansar, äter glass, drömmer eller skrattar med han som jag är kär i.

eller så pluggar jag.

Ingen tid kvar för hjärnan att fästa vackra ord på datorskärmen.

Träffar många fina vänner just nu. Dom får plats, alltid. Jönköping, Lund, Hässleholm, Stockholm - alla ställen med underbara människor som jag ska få träffa snart. Efterlängtat.

Så dom vackra orden får komma hit när dom har tid.

onsdag, februari 20, 2008

Smart marknadsföring

JA till livet marknadsför sig på Facebook. Någon människa bland dom där mupparna verkar ha tänkt till. De når sin målgrupp på ett väldigt effektivt sätt. Mitt i vardagen, i hemmet. En 16-årig tjej sitter och kollar på helgens festkort och ser annonsen. Den träffar med en gång. Jag brode nog inte göra det... Gjorde jag fel när jag gjorde det?

Idag har vi en lag som ger alla kvinnor rätt att själva bestämma vad de vill göra med sin kropp. Tack och lov för det. Jag mår illa när jag ser reklamen. Det finns olika sorters abortmotståndare. De som vill förbjuda arbort helt och hållet och de som vill inskränka rätten till fri abort genom att minska antalet veckor in i graviditeteten som man får göra abort.

Det är självklart viktigt att diskutera abortfrågan men militanta, sektliknande abortmotståndare gör så det värker i min själ. Speciellt när de smyger in i folks vardagsrum och pekar med hela handen.

De påstår på sin hemsida att de har den största svenska oppinionsbildande gruppen på Facebook.
Snälla, säg att det inte är sant!

onsdag, februari 13, 2008

Bakom trädet där borta väntar något. Hon springer med barfota steg på stigen. Det gröna är runtomkring, precis som hon har längtat efter. Bilarna, reklamen, betongen, de vita strecken. Allt har satt sina spår, som ett brus i hennes undermedvetna. Bakom trädet där borta väntar något. Hon tror det är vackert. Gruset på stigen sticker hennes fötter, det känns som att hon aldrig tidigare varit här. Som om hon aldrig trodde att dagen skulle komma. Bakom trädet där borta väntar något. Det är stort och lummigt. Nu är hon framme. Det är vackert. Hon är där, nu ska hon sätta sig ner mot stammen och se framåt. Här börjar livet.

onsdag, februari 06, 2008

Dagarna går och det är på nåt sätt svårt att förstå vad som händer.
Miljoner saker att göra, vet aldrig riktigt när jag får dom gjorda.
Men dom blir gjorda. Tack och lov för det.

Jag är helt och hållet i ekorrhjulets makt.

Annars har dagen bjudit på en mysig morgon, god mat, planlöst drivande i lägenheten och snart säsongsstart på Lost. En helt ok dag med tanke på de senaste dagarnas totala haveri.

Har försökt skriva en önskelista till min födelsedag och det var riktigt svårt. Det var ju precis jul!

Jag fortsätter springa i ekorrhjulet imorn...

måndag, februari 04, 2008

Tillägg

Båda könen är väldigt måna om att idealen ska upprätthållas.

Jag klagar inte över att slippa bära den tunga kassen hem från ICA...

Kanske är det mänsklighetens nästan skrämmande jakt på bekvämligheter som gör att vi håller så hårt på våra gamla kära ideal...

Mmm.... det var mitt tillägg.

En lista

Hittade en mycket intressant lista på Miss Lyckads blogg:

Den är hämtad från http://www.mansidealet.se/.

"En lista över manliga egenskaper;

- är ständigt aktiv
- ser framåt, men hatar att planera för framtiden
- gillar sport
- är målmedveten och resultatinriktad
- är händig
- står pall för motgångar
- vill gärna prestera och tävla
- tycker inte om att prata om känslor, inget blir bättre av att man snackar
- har basröst
- bangar aldrig för att knulla
- har gärna makt över och ansvar för andra människor
- är bredare över axlarna än över höfterna
- gillar öl bättre än vitt vin
- klarar sig själv
- är ”sportslig” och ”gentlemannamässig”
- kontrollerar sina känslor
- föredrar raka puckar framför ”en massa känslotjafs”
- trivs bäst ihop med grabbarna
- är fysiskt stark
- betalar notan på dejten
- vill gärna ha ett lite större könsorgan
- har en fet stereo
- frågar inte om vägen
- tar initiativ
- är den aktiva parten vid sex
- gnäller inte
- är psykiskt okomplicerad
- tycker om sin bil och kan meka lite med den
- ser gärna tillbaka på lumpen
- är inte rädd för ormar eller spöken, men för att framstå som bög
- har högre lön än sin tjej/fru
- är logisk och rationell
- har alltid ett projekt på gång
- förstår sig på datorer
- visar aldrig svaghet, och tycker inte om svaghet hos andra
- står för det han säger
- identifierar sig med sitt jobb
- är en händig ”fixare”
- gråter inte
- föredrar riktig husmanskost
- tror inte på akupunktur för att det är ”ovetenskapligt”
- har ett fast handslag
- pratar bara när han har något att säga
- lagar gärna mat till fest, men inte till vardags
- bär den tyngsta kassen
- pratar inte om sitt privatliv, för det är privat"


När punkterna läses i ett känns de överdrivna men samtidigt känner jag igen alla mina manliga vänner i flertalet av dem. Om de inte helt överensstämmer med någon av punkterna har jag en känsla av att de tror att de borde göra det. Vissa andra punkter verkar de anse vara helt självklara manliga egenskaper som i stort sett följer med födseln.... Finns ju mängder sådana här punkter om det kvinliga idealet också. Kanske får fila på en egen sådan lista och posta här, så kan vi kanske jämföra dem. Även om jämställdhetsdebatten kan kännas uttjatad och död just nu är ju problemen inte mindre än för fem år sedan när den var som livligast...

men jag hoppas att jag och ni andra vågar/orkar/kan bryta med de gamla idealen om de inte passar. Eller rättare sagt vågar se att idealen begränsar, snärjer och rutar in. Efter att man vågat måste man ta ställning även om det krånglar, gör lite av livets självklara lite mer diffust och ibland leder till att du ifrågasätts. De här idealen skapades i ett helt annat samhälle, som inte är som dagens. Därför borde vi kunna vända dem ryggen om vi inte tycker att de passar.

fredag, februari 01, 2008

Dekadens

Den här veckan har humöret varit en aning svajigt, rastlösheten värre än någonsin, ångesten påtaglig och ett våg av stress har svept in och totalt krossat mitt motstånd. Det här kallas livet och det är bara att gilla läget. Men den här veckan har jag känt mig en aning uppgiven, tron på att jag ska lyckas bocka av alla punkter på min lista har inte varit direkt överväldigande. Men jag vet att efter regn kommer solsken. Jag vet att ett brustet hjärta läker, vinterkräksjukan går över och att efter en regnig sommar kommer en solig (?!).

måndag, januari 28, 2008

Döda en gammal sanning

Allt är tillåtet i krig och kärlek. Det säger i alla fall nåt gammalt ordspråk som skräpar omkring. När jag har betett mig svinigt dåligt mot någon kärlek har jag rättfärdigat mitt handlande med den där märkliga meningen. "Jag var i alla fall ärlig" är en annan favorit i sammanhanget. Vad som drivit mig till att bete mig sämre än någon människa rimligtvis borde göra mot någon annan har för det mesta varit rädsla, respektlöshet, ren dumhet, rastlöshet, osäkerhet, avundssjuka, svartsjuka och andra svarta krafter som har små gömmor inom mig. De senaste åren har jag genomgått en rasande utveckling och jag har blivit bättre på att slå ner dessa krafter men samtidigt har jag blivit bättre på mina försvarstal...

Jag återkommer hela tiden till det här.
Dels riskerar jag ständigt att göra saker jag inte riktigt kan stå för på grund av att jag ständigt omges av kärlek, vänner och alla andra. Det gör vi ju alla. Man måste vara på sin vakt. Vara en bra vän, partner, medmänniska. Det är oftast inga problem. Ibland snubblar man dock. Då gör det ont.

Efter mina grubblerier har jag kommit fram till att den gamla devisen inte får tas för sann. Det är inte helt ok att bedra, ljuga, prata skit, vända ryggen till, lämna utan att trösta...

Inte ens i kärlek.

Absolut inte i kärlek.

tisdag, januari 22, 2008

Ekonomsmart.

Nytt år och nya tag brukar det ju heta.
Jag har helt tagit fasta på den devisen och har hittills lyckats bra.

Ny termin, ny kurs, ny kärlek, ny träningsmotivation, nya upptåg, ny musik....

Såå

Den nya kursen är Hälsoekonomi. INTRESSANT.
Hittills har jag fått lära mig följande:

Människan är dömd att befinna sig på en linje av NÖD eller TRSITESS.
Livet är ett enda långt problemlösande.

Läraren är något av en filosof och livskonstnär. Mycket utav allt. Och mycket högervridet ekonomsnack som han spyr ut över oss. Men ovanstående påstående var inte helt tappat.. fick mig att tänka, fundera, grunna lite grann.

Om människan inte lever i nöd och behöver kämpa för att få mat på bordet och tak över huvudet glider hon förr eller senare över till tristessens jäckande krav och leda. Det är där vi befinner oss. JAG. För att klara av den påfrestande tillvaron hittar jag ofta på problem som jag måste styra upp... det är nog nåt fel i den relationen, på cykeln eller min klädstil.... Det rullar på. Vad ska vi annars göra? Inget vi gör har någon mening. Så länge vi bara löser våra egna små triviala mödor. Det är något som är värt att acceptera men som går att förmildra: Hjälp andra, hjälp varandra. DO IT.

Nya tag.

torsdag, januari 10, 2008

Moments

Vissa dagar kommer solen fram.


Min utsikt.


Västerås.

Kristin var fotografen.

tisdag, januari 08, 2008

"2008 har vi inte tid med oväsentligheter, med futtigheter, med allt det som vill stjäla det mest värdefulla vi har, kanske det enda vi har; Tiden."

Marcus Birro

söndag, januari 06, 2008

Musik för 2008

Jack Peñate - beskrivs så här på en musikblogg: indie-skank furrow--utilising ska and reggae rhythms. Ungefär så är det kanske. Bra är det i all fall, lyssna!


Kate Nash - hör till samma gäng som Jack, Lily Allen och Jamie T men är kanske ännu lite bättre. Född 1987 är hon vilket är helt sinnes och som gör henne ännu lite grymmare. hon är just nu ute på en världsturné och kommer till Stockholm 5 april. Ni lär hitta mig i publikhavet så ring om ni vill med =)


Lykke Li - en ny Robym kanske? fast egentligen är det trist att jämföra. Hon kan stå för sig själv och släpper sitt debutalbum i slutet på januari tror jag.


lördag, januari 05, 2008

Idoldyrkan del 2

Har just sett Carl-Einar Häckners föreställning Pusseldrömmar på tv.

Magiskt.
Drömskt.
Vackert.
Underbart.

Gå och se honom i en liten stad nära dig under början av året.

Turnéplan

Idoldyrkan

Såg Fredrik Wikingsson på tv igår. Jag är sjukt svag för den mannen. Så snygg, söt, urspårad, smart, omogen men ändå inte och så smilgroparna! mmm..... jag fann mig sittandes en hel timme o såg på när Luuk intervjuade honom. Fascinerad av att se honom bli intervjuad och inte tvärtom. Kände hur Idoldyrkar-Annika kom fram medan jag satt och log fånigt åt tvn. De som känner mig skulle nog säga att jag har vissa stalker-drag gentemot en viss annan svensk känd man. Moneybrother. Ungefär samma känslor bubblade upp i mig när jag satt och lyssnade på November Rain med Guns n Roses (som var en av de låtar Fredrik valt i programmet). Vet egentligen inte vad som händer med mig när den sidan av mig kommer fram. Jag som annars är så rationell och lagom fördömande mot beteenden som man mycket väl kan likna vid min kändisdyrkan. Dom är ju bara såååå snygga och bra tänker jag och lägger huvudet på sned och ler. När jag senare under gårdagskvällen kollade in Moneybrothers hemsida tänkte jag att jag måste få gilla dom här killarna helt ohämmat och omotiverat mycket. Det är mitt andningshål, det är min skämsgrej precis som andra röker fast de inte vågar säga det till mamma eller att de har Pearl Harbour som sin favoritfilm.

Kolla bara på dom; visst är dom vackra! =)