Smart marknadsföring

JA till livet marknadsför sig på Facebook. Någon människa bland dom där mupparna verkar ha tänkt till. De når sin målgrupp på ett väldigt effektivt sätt. Mitt i vardagen, i hemmet. En 16-årig tjej sitter och kollar på helgens festkort och ser annonsen. Den träffar med en gång. Jag brode nog inte göra det... Gjorde jag fel när jag gjorde det?

Idag har vi en lag som ger alla kvinnor rätt att själva bestämma vad de vill göra med sin kropp. Tack och lov för det. Jag mår illa när jag ser reklamen. Det finns olika sorters abortmotståndare. De som vill förbjuda arbort helt och hållet och de som vill inskränka rätten till fri abort genom att minska antalet veckor in i graviditeteten som man får göra abort.

Det är självklart viktigt att diskutera abortfrågan men militanta, sektliknande abortmotståndare gör så det värker i min själ. Speciellt när de smyger in i folks vardagsrum och pekar med hela handen.

De påstår på sin hemsida att de har den största svenska oppinionsbildande gruppen på Facebook.
Snälla, säg att det inte är sant!

Bakom trädet där borta väntar något. Hon springer med barfota steg på stigen. Det gröna är runtomkring, precis som hon har längtat efter. Bilarna, reklamen, betongen, de vita strecken. Allt har satt sina spår, som ett brus i hennes undermedvetna. Bakom trädet där borta väntar något. Hon tror det är vackert. Gruset på stigen sticker hennes fötter, det känns som att hon aldrig tidigare varit här. Som om hon aldrig trodde att dagen skulle komma. Bakom trädet där borta väntar något. Det är stort och lummigt. Nu är hon framme. Det är vackert. Hon är där, nu ska hon sätta sig ner mot stammen och se framåt. Här börjar livet.

Dagarna går och det är på nåt sätt svårt att förstå vad som händer.
Miljoner saker att göra, vet aldrig riktigt när jag får dom gjorda.
Men dom blir gjorda. Tack och lov för det.

Jag är helt och hållet i ekorrhjulets makt.

Annars har dagen bjudit på en mysig morgon, god mat, planlöst drivande i lägenheten och snart säsongsstart på Lost. En helt ok dag med tanke på de senaste dagarnas totala haveri.

Har försökt skriva en önskelista till min födelsedag och det var riktigt svårt. Det var ju precis jul!

Jag fortsätter springa i ekorrhjulet imorn...

Tillägg

Båda könen är väldigt måna om att idealen ska upprätthållas.

Jag klagar inte över att slippa bära den tunga kassen hem från ICA...

Kanske är det mänsklighetens nästan skrämmande jakt på bekvämligheter som gör att vi håller så hårt på våra gamla kära ideal...

Mmm.... det var mitt tillägg.

En lista

Hittade en mycket intressant lista på Miss Lyckads blogg:

Den är hämtad från http://www.mansidealet.se/.

"En lista över manliga egenskaper;

- är ständigt aktiv
- ser framåt, men hatar att planera för framtiden
- gillar sport
- är målmedveten och resultatinriktad
- är händig
- står pall för motgångar
- vill gärna prestera och tävla
- tycker inte om att prata om känslor, inget blir bättre av att man snackar
- har basröst
- bangar aldrig för att knulla
- har gärna makt över och ansvar för andra människor
- är bredare över axlarna än över höfterna
- gillar öl bättre än vitt vin
- klarar sig själv
- är ”sportslig” och ”gentlemannamässig”
- kontrollerar sina känslor
- föredrar raka puckar framför ”en massa känslotjafs”
- trivs bäst ihop med grabbarna
- är fysiskt stark
- betalar notan på dejten

- vill gärna ha ett lite större könsorgan
- har en fet stereo
- frågar inte om vägen
- tar initiativ
- är den aktiva parten vid sex
- gnäller inte
- är psykiskt okomplicerad
- tycker om sin bil och kan meka lite med den
- ser gärna tillbaka på lumpen
- är inte rädd för ormar eller spöken, men för att framstå som bög
- har högre lön än sin tjej/fru
- är logisk och rationell
- har alltid ett projekt på gång
- förstår sig på datorer
- visar aldrig svaghet, och tycker inte om svaghet hos andra
- står för det han säger
- identifierar sig med sitt jobb
- är en händig ”fixare”
- gråter inte
- föredrar riktig husmanskost
- tror inte på akupunktur för att det är ”ovetenskapligt”
- har ett fast handslag
- pratar bara när han har något att säga
- lagar gärna mat till fest, men inte till vardags
- bär den tyngsta kassen
- pratar inte om sitt privatliv, för det är privat"

När punkterna läses i ett känns de överdrivna men samtidigt känner jag igen alla mina manliga vänner i flertalet av dem. Om de inte helt överensstämmer med någon av punkterna har jag en känsla av att de tror att de borde göra det. Vissa andra punkter verkar de anse vara helt självklara manliga egenskaper som i stort sett följer med födseln.... Finns ju mängder sådana här punkter om det kvinliga idealet också. Kanske får fila på en egen sådan lista och posta här, så kan vi kanske jämföra dem. Även om jämställdhetsdebatten kan kännas uttjatad och död just nu är ju problemen inte mindre än för fem år sedan när den var som livligast...

men jag hoppas att jag och ni andra vågar/orkar/kan bryta med de gamla idealen om de inte passar. Eller rättare sagt vågar se att idealen begränsar, snärjer och rutar in. Efter att man vågat måste man ta ställning även om det krånglar, gör lite av livets självklara lite mer diffust och ibland leder till att du ifrågasätts. De här idealen skapades i ett helt annat samhälle, som inte är som dagens. Därför borde vi kunna vända dem ryggen om vi inte tycker att de passar.

Dekadens

Den här veckan har humöret varit en aning svajigt, rastlösheten värre än någonsin, ångesten påtaglig och ett våg av stress har svept in och totalt krossat mitt motstånd. Det här kallas livet och det är bara att gilla läget. Men den här veckan har jag känt mig en aning uppgiven, tron på att jag ska lyckas bocka av alla punkter på min lista har inte varit direkt överväldigande. Men jag vet att efter regn kommer solsken. Jag vet att ett brustet hjärta läker, vinterkräksjukan går över och att efter en regnig sommar kommer en solig (?!).