Nonsens

Musik/bäst live: Florence Valentin - Pokerkväll i Vårby Gård

Bok: Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov

Mest otippade: jag åt pannkakor med sylt och glass till kvällsmat igår

Bästa aktivitet: gå på konsert

Mest avslappnande: skogspromenad

Mest efterlängtade: sovmorgon

Snyggast: Moneybrother

Godast: Sushi

Att göra rätt för sig

Fortfarande överväldigad men vågorna går inte längre lika högt.

Det är jobbigt att ha det bra. Att vara någon som tar för sig. Att få göra precis exakt det man vill.

Det ställer krav.

Krav jag ungefär varannan timme vill flyga bort från i ett rus av... vad som helst. kärlek, uppochnervända-dygn, oansvariga utflykter, alkoholrus långt in på natten, dans, Gudfadern-maraton....

Men timmarna där i mellan njuter jag.
Njuter av att vara på rätt plats.
Rätt Rätt Rätt Rätt Rätt.

Det finns vissa baksidor med saker som är rätt, om de är rätt på fel sätt kan de göra att jag känner mig instängd. Undrar om det är därför jag de senaste åren känt en längtan efter att sabba saker som varit för rätt. Jag lyssnar inte på den sortens längtan. Det är inte sån jag är... och inte heller denna gång kommer jag att lyssna på den. För om saker är rätt på rätt sätt så är de frigörande.

Stormen kommer förhoppningsvis bedarra den här veckan och jag ser fram emot lugnet som sägs komma... Jag är en lycklig tjej med vissa stressrelaterade problem som just nu befinner sig på rätt plats vid rätt tillfälle.

Mycket intryck.
Stora uppgifter.
Byråkrati.

Dessa tre rader beskriver mina intryck efter mina första fyra dagars praktik på SKL.

Orkar inte blogga om det just nu, känner jag.
Måste hitta till Nacka Quality Hotel. Ska på konferens där imorn.
Vuxet värre. Kanske.

Ska man jobba ihjäl sig eller vad handlar livet om?

Det är en av de frågor som väckts hos mig de senaste dagarna.

Jag är inspirerad men lite skrämd.
Jag känner framtidstro men ändå inte.

Mycket är dubbelt just nu.

Huvudsaken är att allt känns väldigt bra.
Trevligt. Lärorikt. Utmanande.

Nervös. Stirrig. Magont. Spända axlar. Trötthet.

Första dagen på praktiken imorn.

Längtar till klockan 16.00 måndag eftermiddag. Då är det värsta över. Spänningarna släpper. Andningen blir regelbunden igen.

Jag checkar in här och ger en update senare i veckan.

Önska mig lycka till!

Tre tankar

Det säger klick.
Ett möte mellan två människor äger rum. Jag var där. Precis nu.
Två vänner som redan känner varandra, men just den här kvällen är linjen öppen.

Jag vill flytta till Shanghai.
Staden har alltid fascinerat mig och det började med Ed Harcourts fina röst och fortsatte med Shanghai Baby.

Jag tror inte att det går att släppa någon man älskat. Antingen älskar man eller hatar. Det går aldrig att ta sig till en nollpunkt. Det går att släppa i tanken, men i hjärtat finns en liten plats reserverad. För kärlek eller hat. Föränderligt. Ingen nollpunkt.

Det är skönt att samtala.
Det är underbart att längta efter något vackert. Ibland.
Det är naket, vackert och hemskt att se på gammal kärlek för vad den är.

Klarhet och enkelhet i sin allra naivaste och bästa form.

Just do it

Har varit något ofokuserad de senaste dagarna...
Sitter och väntar på att få hålla redovisning inför en del av klassen.

Under gymnasiet var jag kung på att redovisa själv och var knappt nervös.
Men efter tre år på högskolan och idel grupparbeten känner jag mig en aning ringrostig.

Jag ska prata om min praktikplats (börjar på måndag!!) och om utbildningen och mig själv.

Hmm.... inget svårt och ganska kul men ändå är jag nervös.
Liiite nervositet gör ju inget, så jag hoppas att det inte slår över när jag kommer in i klassrummet. Jag känner ju trots allt dom som sitter där och det här ska inte ens betygsättas.

A piece of cake!

Helt ok

Jag spenderade lördagkvällen på ett alltför fullt dansgolv med alltför dålig musik. Låter ju inget kul kan tyckas, men det var ändå helt ok. Helt ok, låter kanske inte som ett helt bra omdöme.
Men ibland är helt ok nog, det räcker så.

Medelmåttan i mig vill nöja sig med helt ok, i alla fall ibland.

Men ibland är helt ok det värsta som finns.
Segt, långdraget och ljummet.
Då fattar jag inte vad medelmåttan håller på med.

Tips

Har precis suttit här vid köksbordet och läst ut Sara Kadefors bok Fågelbovägen 32.
Jag gillade boken väldigt mycket, den engagerade, gjorde mig frustrerad och rädd. Den har ett fantastiskt språk. Den handlar om en kvinna som har extremt höga ideal som vet vad dom är rätt och fel och som alltid strävar efter att vara perfekt. Hon är läkare och tvåbarnsmamma med villa i den fina förorten. Hon jobbar idiellt på en förortsklinik för gömda flyktingar och en dag griper en patients öde tag i henne och hon erbjudr henne en fristad i sitt egna hem. Det hela urartar och den fina läkaren tvingas se sig själv för vad hon verkligen är och hon kolapsar totalt.

Jag kan omöjligt beskriva känslorna i boken på ett bra sätt så jag slutar skriva nu innan det verkligen bara blir svammel.

Den här boken är verkligen värd att läsa.

Under mitt relativt korta liv har jag tänkt mycket på ensamheten.

När känner jag mig ensam? Varför känner jag mig ensam?
När FÅR JAG LOV att känna mig ensam?

Den här veckan har jag kommit på att jag tänker annorlunda kring ensamhet än jag gjorde för bara två år sedan. Nu när jag känner mig ensam är det oftast inte den STORA ENSAMHETEN som kommer över mig och slukar allt som är jag. Så var det alltid förr.
Spring för livet från det där läskiga monstret, tänkte jag skrämt för mig själv och la benen på ryggen.

Nu är det annorlunda. Ensamheten har blivit något lite ofarligare, den kan till och med vara lugnande. IBLAND.

Jag har en gammal idé om att ensamhet och VUXENHET hänger samman, en osynlig tråd svajar mellan dessa två enheter och på något konstigt sätt utplånas ensamheten av vuxenheten. Jag har aldrig nått tråden och följt den till slutet.

Gjorde nyss ett aningen tveksamt vuxenpoängstest. Fick 13 poäng vilket tydling var väldigt lite. Jag har visst en bit kvar att vandra. Vissa räknar vuxenpoäng på antalet kreditkort, bilar eller betalda tv-licensräkningar. Men jag räknar nog snarare vuxenpoäng efter att jag nu äntligen har nått tråden och kan börja undersöka vart den leder. När jag blir stor ska jag aldrig vara ensam, jag kommer ju alltid ha mig själv som sällskap.
Varje steg närmare den känslan ger 1 poäng.

Men begreppet vuxen är egentligen ännu skummare än ensamhet... but that's another story...

Vardag

Idag skiner solen utanför mitt fönster och jag ser fram emot att gå ut. Om en kvart ska jag möta min kompis och sen väntar en tre timmars föreläsning. Sen är det meningen att jag ska plugga. Läsa en bok, skriva en uppgift. Det gjorde jag inte igår, inte i förrgår och inte dagen innan dess. Får väl se hur det blir idag.

Jag är så himla trött på alla dessa dagar som kommer och går
utan att någonting riktigt gör avtryck.

Men snart kommer det andra dagar, kanske är det dags redan idag?

Livet och jag

Idag skippar jag två föreläsningar för att komma i kapp.
Ibland måste jag liksom pausa från vardagen när livet bara rullar på och springer ifrån mig. Har hunnit med många bra grejer idag, känner att jag är i kapp snart... kanske.

Jag vill sluta tävla med livet, någon som har tips på hur man gör?

Problem

Det finns problem och så finns det problem.

Det kan vara ett problem att jag fått virus på min dator så att jag måste använda den "gamla" så länge...
Det kan vara ett problem att det inte går att få tvättid tidigare än en vecka efter att man bokar...
Det kan vara ett problem att jag måste köpa två jackor i höst/vinter för att jag i torsdags blev kär i en höstjacka när jag egentligen bara ska köpa vinterjacka i år...

Det kan vara ett problem att burmesernas krav på demokrati om och om igen slås ned av militärdiktaturen..
Det kan vara ett problem att omkring 2 miljoner människor är på flykt från sina hem i Darfur, Sudan...
Det kan vara ett problem att främlingsfientligheten sprider sig i våra nordiska länder med Danmark och Pia Kjaersgaard i spetsen...

Kvällens fråga: Hur ska man hantera det här?!
Det vanligaste är väl förträngning... på med nya jackan och känna sig snygg.

Måndag

Det går alltid att veta mer
alltid vara mer uppdaterad
alltid tänka ett steg längre
alltid bli smartare
alltid komma på något som ingen annan tänkt på

Jag är trött i huvudet.