Information & Finurligheter

Längesen jag bloggade nu känns det som. Skrev mycket ett tag. Jag är en periodare. I helgen ska jag resa bort. Jag ska till stan där jag gjorde många saker för första gången. Jag ska dit och fira att jag blivit ett år äldre. Det är fint det. Hoppas alla som har feber slutar med det så att även dom kan komma dit. Men en finurlig sak är ju att jag kommer bli ett år äldre vid ungefär samma tid nästa år igen.

Pengabrorsan

Moneybrother ska släppa skiva i vår. Sommaren räddad! Bästa konsertminnet redan bokat och massor med inpiration garanterad.

Dörrkarmar

Inte finns det någon rättvisa när de hemskaste saker händer de vackraste av människor. Allt går fort. Plötsligt har allt vänts ut och in. Vitt har blivit svart och ingen logik går att finna. Livets orättvisor är inte rationella, rättvisa och nogräknande. Precis när rummet är städat och var pinal har hittat sin plats blir det jordbävning- igen. Dörrkarmarnas armar sträcker sig över och skyddar från nedfallande föremål. Hjälper, hukar sig ner på knä. Små små så att svårigheterna inte ska se. När stormen har bedarrat - liten, stel och osäker. Sakta växer livet tillbaka. Var pinal får din plats, en del nya har kommit till och till slut är det ordning.

Ulrika Gabriel Inspiratör: NÅGOT MÅSTE GÖRAS - NU!!!

Ulrika Gabriel har skrivit ett intressant inlägg om ungdomars psykiska hälsa.
Hon tar upp flera perspektiv som är viktiga och som verkligen behöver lyftas fram.

"Vad händer med dessa redan nu sönderstressade och kravtyngda tonårstjejerna när de ska börja jobba, bilda familj och så vidare?Oro känner jag också över att det tydligt framkommer att de som söker hjälp inte får den, eller inte hittar den."

Dessa två perspektiv har jag lagt mycket tid på att analysera. Många tjejer går sex år (högstadiet och gymnasiet) på ständigt högsta stressnivå och löper stor risk att inte klara av pressen när vuxenlivet väntar. De är ofta högpresterande och kräver enormt mycket av sig själva. Studier på högskola/unniversitet kan vara en räddning i och med miljöombyte men också en kamp om att vara lika mycket bäst som innan utan att justera kraven efter att studierna faktiskt blivit tuffare. Sedan bär det av ut i arbetslivet, helst med en praktikplats på UD som första anhalt. Ekvationen går inte ihop. Enligt rapporten Ungdomar Stress och Psykisk ohälsa av Sven Bremberg är individualiseringen i samhället en av de två avgörande faktorerna för att den psykiska ohälsan ökar. När uppgiften att forma sig en egen identitet med hjälp av nästan outsinliga möjligheter blir viktigast i en ung människas liv ökar kraven. Med ökade möjligheter och valmöjligheter är spelplanen öppen att bestämma helt och hållet vem man vill vara.

Det är min övertygelse att det inte spelar någon roll om man lyckas med ovanstående uppgift eller inte. Det är inte det som avgör den psykiska hälsan. För lyckas kan man nämligen aldrig göra, inte inför den hårdaste dommaren som är sig själv.

Gabriel skriver att de som söker hjälp inte får den, eller inte hittar den. Det stämmer och är helt horibelt. Inga ord är för stora för att beskriva den resursbrist som finns för att hjälpa dessa tjejer. För att få hjälp idag måste dessa unga kvinnor vara självmordsbenägna eller ha mycket pengar. Möjligtvis kan en och annan med rapp käft och mycket skinn på näsan slå sig igenom den tjocka muren till hjälpen.

Ulrika Gabriel Inspiratör: NÅGOT MÅSTE GÖRAS - NU!!!

Jämmer

Åh, vad urbota tråkigt det är att vara sjuk.
Bara seghet som drar genom hjärnan.

Knight Rider med en slimmad Hasselhof.
Alvedon. Strepsil. Mjukisbyxor.
Bloggande. Läsande. Zappande.

En dimma har lagt sig och jag hoppas den snart lättar.

Cravings

Har hittat en fantastisk sida på nätet. En timme har passerat och jag har skrollat sida upp och sida ner och kollat på ljuvliga bilder på sköna ting.

Etsy.com

På Etsy har 170 000 kreativa människor sina små affärer. Fantastiska små lerduvor, underbara tekoppar, omsydda second hand-kläder, poetiska illustrationer, vackra smycken. Gå in och kolla och slå ett slag för närproducerat (om du hittar något fint i någon av de ca 60 butikerna som är svenska) eller handla av en colombiansk 25-åring som gör underbara kjolar. Om det är någon där ute som strävar efter att vara originell, gillar fina saker och/eller är less på H&M borde dom besöka den här sidan.

Och ni som själva tillverkar grejer borde kanske göra slag i saken och se om någon vill köpa dom =)

p.s Visst skulle jag vara fantastiskt bra på att göra reklam? I have it in me.

En hand i himlen

Bäst just nu: Jonathan Johansson

Sverige är det land i världen som lägger störst vikt vid individuellt självförverkligande

Valfrihetens pris: läs här

Behov

Jag tänker mycket. Mycket på tingens ordning. Mening med livet. Behov. Många behov har jag. Behov av att utvecklas. Kunna påverka. Få välja. Vara rätt. Behov av att vara fri. Fri i tanken. Fri i min vilja. Mina beslut. Jag kan få vad jag vill. Jag kan säga nej. Nej, till det tråkiga, sega. Jag kan om jag vill, vågar och orkar. Välja min sysselsättning. Vänner, frukost och partner. Jag tänker mycket på detta livet. Dagarna som går. Valen. Val föder behov. Jag kan välja att utvecklas. Jag kan välja att omge mig med fina människor. Möjligheten att välja ger mig behoven. Jag har behov av att göra framsteg, att sättas på prov. Jag har behov av att omge mig med fina människor. Behovet gnager, tär och sliter. För inte är livet alltid uppfyllande och tillfredsställande. Ofina människor finns det en del och ibland korsar dom min väg. Jag vill lägga benen på ryggen. Ta en tidigare avfart. Behovet gnuggar sina osköna kanter mot mig. Jag önskar jag vore en kuvad kvinna på 40-talet. Behov var nämligen inget kvinnor hade på den tiden. Uthärda var den egenskap som ledde till framgång i livet. Uthärdar gör kvinnor fortfarande, män också för den delen. Jag tänker mycket på den där avfarten. Den vägen leder nämligen till uppfyllda behov och fina människor. En dag snart ska jag välja den vägen. Jag tänker mycket på att det bara är en tidsfråga.

Solig dag idag

Sol
Fil
Dator
Automatchoklad
Dator
Facebook
Kopiera
Apelsin
Dator
Svettas
Telefonsamtal
Meningslöshet
Rastlöshet
Kreativitet
Skärpning
Dator
Funderar
Klockan
Klockan
Klockan
Klockan

Gnistror och magi

Dagar kommer och dagar går och jag blir inte riktigt klok på hur man ska se på det där. Sedan jag flyttade hemifrån för nästan sex år sen har jag levt livet i perioder. Ofta mycket kort perioder. Det har handlat om att påbörja, avsluta och gå vidare till nästa period. När jag är i en period som jag inte är helt nöjd med räknar jag dagarna och tänker att det bara är för tre månader eller att det bara en månad kvar. När jag stormtrivs fasar jag den dagen då perioden ska ta slut. Problemet med att leva på det här sättet är som smarta läsare säkert kännt på sig att det är ganska svårt att leva i nuet. För det ska man göra, har jag hört... och jag tror faktiskt också att det ligger något i det.

När jag har jobb/relationer jag inte gillar, vilket jag har haft flera av dessa perioder har det mest handlat om att stå ut. När jag tänker på det blir jag mörkrädd. Hur många dagar har jag bara "stått ut"? Hur många sådana dagar kommer inte komma? Inget är roligt, utvecklande, intressant och inspirerande hela tiden. Inte ens livet. Speciellt inte livet, säger en vän till mig. Men vad handlar det om då? Om svaret är att uthärda alla dessa tråkiga dagar så vet jag inte riktigt om jag vill vara med.

Livet är vackert, det vet jag och det är det jag kräver. Jag vet att livet har förutsättningar att spraka och gnistra av magi. Höga krav är ingen nyhet för mig och jag vet att dem tär. Men shit, höga krav kan faktiskt göra en usel dag lite vackrare ibland och göra så jag kan klappa nuet på ryggen medan jag går där bredvid.

Ett stycke personlighet upphittad

Normerna på det nya jobbet har under veckan helt slagit ut Mig. Där är helt andra saker viktiga. Andra egenskaper högt värdesatta. Jag har famlat, trillat och slagit mig blodig för att hålla fast vid Mig. Det har gått så där.

Kalla det dålig självkänsla och jag kommer hålla med.

Mina konturer är tydligare nu. Efter en lördag med vänner. I mina kvarter där jag blir bekräftad för den jag är. Positivt, inte negativt avvikande.

Jag ska nu inse att jag inte behöver slåss, bara vara. Kommer kanske ta några veckor.
Praktik är svårare än teori.

Plötsligt

På väg till jobbet i morses så såg jag ett par saker som förbryllade mig. Sprickorna i fasaden öppnade sig för några sekunder och verkligheten lös in. En minibuss körde sakta förbi mig, mannen som körde rökte. Inget konstigt kan tyckas. Men på sidan av bilen fanns en logga för en förskola och i bak en varningsskylt för "akta barn". Såg framför mig hur barnen kliver in i den rökinpyrda bilen medan snubben tänder ännu en cigg.
På trottoarkanten stod längre fram en man i oranga och gult lysande arbetskläder. Han samtalade med en kvinna. De hukade sig över något. Han tog av sig hjälmen, greppade en flaska och drack några djupa klunkar. Så när som på några droppar sparade han till sitt kvinliga sällskap som tömde hela. Mannen skrockade lite, kollade åt bygget på andra sidan gatan och satte på sig hjälmen. Tillbaka till det tunga jobbet. För en stund värmd av de starka dropparna. Sprickan gick igen. En mamma med sin dotter passerade mig skrattandes på väg till dagis. Jag åkte in till kontoret för ännu en arbetsdag.

Sån är jag.

Lagom är nog ett tillstånd jag inte riktigt är bekant med. Konstigt kan tyckas för vid första anblicken är jag nog ganska lagom. Om lagom betyder vanlig i alla fall. Men ingen människa är vanlig vad jag vet och därför inte jag heller. Tillbaka till lagom. Ytterligheternas förvirring är ett gränsland jag rör mig i allt som oftast. De stunder jag inte är där blir jag oftast väldigt uttråkad. Hyperaktiv eller supernere. Överglad eller totalledsen. Jättekul eller totalkatastrof. Det är action. Det är utmattande. Sån är jag.