Rosorna på tapeten lugnar mig.
Det känns trevligt att studera dem.
En stund.
Den fula IKEA- cylindern med alla våra underkläder och strumpor i hänger och svajar lite i draget från fönstret. Den är turkos och jag undrar vilken natt vi ska vakna av att kardborrefästet lossnar från vår nedtyngda gardinstång.
Jag räknar till 20 och tänker att den kommer lossna just när jag tyst mumlar fram de sista siffrorna.
Det gör den inte.
Trots att jag räknar till både 20, 50 och 100.
Byter rum efter några timmar hopplöst snurrande i den delade sängen.
Skönt med svalka och plats att röra ben och armar.
Studerar hur morgonsolen till slut börjar spela mellan persiennerna.
Slumrar sakta in i en sista episod av lösryckt sömn.
Just denna sista stund brukar vara den som skulle kunna varat längst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar