Jag har läst ett par bloggar som skrivit om artikeln i Sydsvenskan igår. Precis som väntat skriver de om att "oj, oj vad svårt de unga har det då, dom bara gnäller och måste ta sig i kragen". Alla texter i artikeln har ju olika ingång men debatten i stort har ju på senaste tid varit att vi unga vuxna har det ganska tufft. Min text är väldigt cynisk och raljerande men jag menar i grunden vad jag säger. Det är faktiskt tufft att vara 25 år idag bara för att vi har det så jäkla bra eller förväntas ha det så jäkla bra. Statistiken kring psykisk ohälsa, låg ekonomisk status och ungdomsarbetslösheten talar sitt tydliga språk. MEN jag säger inte att vi 80-talister nödvändigtvis har det svårare än våra föräldrar, vi har bara andra problem.
Ingen av oss som publicerades i tidningen verkade komma från den gruppen som bortom "i-landsproblem" som prestationsångest och fancy praktikplatser har det tufft i samhället idag. Även om jag som "har alla möjligheter" lätt kan blunda för att denna grupp existerar så tillhör majoriteten av dagens unga INTE de som går på universitetet och har ångest för att de inte får vg på juridiktentan. Majoriteten sitter ute i Rosengård, Staffanstorp, Eslöv eller vilka andra förorter och småstäder ni kan komma på. Den gruppen växer och den gruppen skriver sällan in en text till Sydsvenskan om hur det är att vara ung idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar