Så nu är det bara fyra dagar kvar till valet.
Jag ligger hemma sjuk.
Så jäkla trist.
Jag har sett fram emot den här valrörelsen hela året men har lyckats spendera åtta arbetsdagar i sängen och lika många till med att gå på halvfart i koridorerna på jobbet.
Jag är besviken på mig själv, på min kropp och på det mesta just nu.
Jag kan ju inte jobba sjuk men jag kan ju inte INTE jobba just nu.
Jag blir inte friskare av att klandra mig själv men jag gör inte tillräckligt om jag inte puschar mig lite till...
Så om fyra dagar är det val.
Jag hoppas självklart på en fantastisk valseger för oss Rödgröna.
Ångest föder ångest och ett litet barn har idag fötts.
Ångesten över allt som skjutits på framtiden. Allt som hamnat längre och längre ner på listan men som ändå förväntas utföras på samma briljanta sätt som vanligt.
Jag har begrundat detta idag. Innan har jag inte alls tänkt på det egentligen.
För att ha tankarna på något annat en stund så städar jag och lyssnar på radio.
Det funkar utmärkt - som tur är.
Imorgon ska jag tillbaka till jobbet igen.
En karensdag rikare för att ta tag i denna valrörelse en sista gång.
Jag tror och hoppas att vi vinner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar