Idag är en sån dag som bara bjuder på bakslag efter bakslag.
Jag blir lite trött och så här vid klockan sex på kvällen börjar luften sakta gå ur mig. Egentligen handlar det mest om en envis kompletering på ett grupparbete och vardagstristessens påtaglighet. En kväll som denna som vanligtvis innebär häng med kompisar framför tvn blir extremt seg när de närmaste vännerna passat på att bli nykära över sommaren. Inte en chans att de sliter sig från platsen bredvid pojken i soffan. De sitter hellre bredvid honom medan han gnäller över att han hellre gör nåt annat än ser Desperate Houswives.
Jag vill också få vara så där sjukt ologisk och instängd, för en liten stund. Men jag hoppas verkligen mina vänner spräcker bubblan efter ett tag. Det går inte att leva i dimman hur länge som helst.
Men just denna tisdagkväll skulle det vara nice att mysa i soffan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar