Den här helgen är en vän här och hälsar på.
Det är sällan vi ses nu mera. Alltför många mil och sjöar skiljer oss åt. Men denna helg är hon som sagt här,underbart, roligt, näst intill overkligt!
Gårdagen spenderades i Stockholm. Vårt mål var Medborgarplatsen för att visa vårt stöd för munkarna i Burma. Mycket folk hade samlats och det kändes precis så viktigt och självuppfyllande som jag tänkte mig att det skulle göra...
Vi vandrade sen upp mot söders höjder en bit för att sen vika av ner mot Slussen med utsikt över ett dimmigt och mörkt Stockholm. Vi stod och tittade ut över vattnet när Djurgårdsfärjan gled ut från hamnen och jag kände en rysning av välbehag sprida sig i kroppen.
Kulturhuset blev nästa stopp. Såg ett par riktigt bra fotoutställningar och gled runt där och flanerade med de nykära paren och de ensamma gubbarna och tanterna som letat sig ut i kvällen. När jag bodde i Stockholm första gången hade jag inte många vänner och var ofta där och strosade runt. I deras bibliotek satt jag ofta och läste musiktidningar och lyssnade på skivor, gled in i en annan värld, blev lika cool som alla andra som satt där. I tid och otid sneglade jag änglsigt på de andra för att försäkra mig om att jag var lika rätt... som dem.
Just nu är jag överförtjust i min kompis Veronika, Stockholm, vackra ord och undersköna bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar