De senaste månaderna har det snurrat i min skalle.
Det har gnagt och skavt. Aldrig riktigt varit ro och stiltje. Detta är inget nytt. Mina funderingar är vana att förpestas av dessa dunkla tankar. Men de har intensifierats. Jag är inte nöjd. Egentligen inte med något förutom kärleken (som inte är så illa pinkat!).
Kärleken frågade på en guppande brygga i solnedgången när ångesten härjade i mitt bröst om jag inte kunde se att jag är lyckad. Kan jag inte vara nöjd med att ha klar examen från högskolan, bra jobb, bostadsrätt och en bra relation?
Nej, det kanske jag inte alls kan. Denna dag ska jag ägna åt att begrunda detta och se om det ändå kan vara möjligt att känna det så. Att se livet från den ljusa sidan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar