Min första crusch var Orup.
Jag var sex år och Orup var mitt allt.
Han var snygg, tuff och fantastiskt cool med sin guldfärgade cowboyjacka.
Varje dag ringde jag till min bästis Kicki och sa att jag hade en nyyyy film hon bara måååååste komma och kolla på.
Hon gick på det förvånansvärt många gånger. Efter att ha tvingats genomlida en videofilm från Orups sommarturné år 1989 säkert tio gånger började hon protestera. Hennes röst fylldes av misstro när jag för elfte gången drog min sensationella nyhet för att locka hem henne till mig och Orup. Jag var helt oförstående inför hennes skeptisism. Han var ju så snygg när han hoppade upp på den vita flygeln och körde gitrarrsolot i "Mercedez Benz". Eller när den gyllene stassen bestående av cowboyhatt och cowboyjacka med fransar firades ner från ovan som en vink från Gud him self. För att inte tala om hur han flirtade med tjejerna som dansade med sina paraplyer till "Regn hos mej". På nätterna drömde jag om att jag var en av de lyckliga.
Lite roligt så här i efterhand kan man kanske tycka....!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar