Mitt kontor är inte ett kontor. Det är ett konferensrum som tillfälligt inhyser mig och mina tre kollegor. Vägg i vägg sitter det två personer som inte har för vana att ha kontorsgrannar. De spelar musik. Mycket trevligt tycker vissa. Men tyvärr inte jag. Min stressnivå höjs med en gång av ljud jag inte kan kontrollera. Brus, smällar, lågtmält buller.. Jag har många gånger uthärdat ljud för att inte förarga och förstöra stämningen. På jobbet där jag gärna vill kunna koncentrera mig ser jag ständigt basdunk som något jag borde få slippa. När så för andra gången på 2 månader ber om lägre volym möts jag av suckar, utan att de ens besvärar mig med en blick. Jag hör hur de himlar med ögonen medan de demonstrativt stänger av helt. Nu sitter jag i mitt tysta konferensrum och har en gnagande känsla av att jag är fel. Känslig och svår.
Ruska, skaka känslan ur kroppen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar