Ibland drabbas jag av ett moment av tvivel.
Är jag verkligen stressad för att jag är det eller för att samhället lägger det på mig? Störs jag av min mobil (strålning och stress över att alltid nås) för att jag verkligen påverkas av den eller är mina känslor ett resultat av mängder av artiklar i "må bra"-tidningar?
Det blir till en hönan- och ägget diskussion som virvlar runt i huvudet på mig.
Detta hände mig idag när jag väntade på bussen.
Jag snöade in på att det faktiskt är sjukt stressande och dåligt för hälsan att alltid ha mobilen nära till hands. Det var som att mobilen brände mig där den låg i jackfickan. Jag tänkte att "shit, jag är bara en produkt av media". Jag tänker ofta att media och marknaden skapar problem och behov hos oss för att vi ska komma på att vi ska konsumera något nytt. Må det så vara spa-helger, spikmattor, handsfree eller yogakurser.
På senare tid har dessa inre dueller dock slutat med att jag kommer fram till att det kvittar. Det kvittar om det är jag som genuint upplever och känner något eller om det är media som lagt det epitetet på mig för jag kommer aldrig kunna utröna vad som är vad. Och hur som helst så känner jag känslan och mår jag dåligt av den bör jag göra något åt den. Ögonblicket av tvivel är över. Jag går på bussen. Tittar på klockan och inser att jag kommer komma för sent till jobbet. Pulsen stiger...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar